Implementering av regnbäddar i Västra Götalands kommuner - en studie om kommunala drivkrafter och hinder

Abstract

Kandidatarbetets syfte är att kartlägga implementeringen av regnbäddar i Västra Götalands kommuner som dagvattenhanteringsåtgärd och är baserad på intervjufrågor. I dagsläget är det relevant att diskutera olika typer av lösningar för att fördröja samt rena dagvatten. Med ett förändrat klimat och en ökad risk för översvämningar blir fördröjning en relevant aspekt. Utöver den fördröjande förmågan är det viktigt att hitta lösningar till att rena dagvatten från föroreningar i stadsmiljön. Många kommuner har även som mål att arbeta för en grönare stad. Regnbäddar kan därför ses som en god lösning till dessa tre aspekter; rening, fördröjning och grönska. Därav blev vår ambition att ta kontakt med kommuner och jämföra hur de arbetar med användning av regnbäddar. Alla kommuner i Västra Götaland kontaktades, totalt 49 kommuner. Genom mejlkontakt inkom svar från 15 kommuner, där åtta stycken svarade att de har regnbäddar och sju uppgav att de inte har. För att skapa en bredare förståelse kring regnbäddar har även tre benchmarkingkommuner intervjuats: Halmstad, Malmö och Varberg. Anledningen var att kunna jämföra deras erfarenheter med kommunerna i Västra Götaland. Denna rapport är en kvalitativ studie där den behandlade gruppen är kommuner i Västra Götalands län som varit positivt inställda till att delta i en intervju när de kontaktades. För att bearbeta intervju datan användes en tematisk analysmetod. Intervjuerna utformades som semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden som användes var en flerfallsstudie som utgick från ett målstyrt urval av intervjupersoner med kompetens inom VA-frågor. Under arbetes gång har intervjuer kunnat hållas för att få mer information gällande inställning till regnbäddar, utformning, kostnadsfrågor samt utmaningar. De resultat som framtagits från intervjuerna har sedan jämförts genom att väga aspekter mot varandra och notera skillnaderna. Med tabeller och citat från kommunala tjänstepersoner har en beskrivande diskussionsdel kunnat ta form. Diskussionen kopplar teorin med intervjuerna för att förstå hur de olika kommunerna valt att arbeta med regnbäddar. Där uppdagades även en del utmaningar som kommunerna upplevt samt vad som fungerat bra. Kommunerna har främst upplevt utmaningar gällande ekonomi, utformning och missnöje bland invånarna. Däremot belyser de kommuner som idag har regnbäddar att de är mycket nöjda med förmågan att rena och fördröja dagvattnet. Detta resulterade i slutsatsen att framtiden ser ljus ut för implementeringen av regnbäddar i Västra Götaland.