Dolda värderingar – ett hinder för samhällsomställningen En kritisk granskning av Trafikverkets kostnads-nytto- analyser och deras användning
Ladda ner
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Program
Publicerad
2023
Författare
Björkler, August
Juul, Jakob
Årebäck, Lovisa
Davidsson, Axel
Nordgren, Jesper
Mattsson, Lukas
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
SAMMANFATTNING
Studien undersöker huruvida dolda värderingar är ett hinder för större samhällsomställningar.
Detta utreds mer specifikt genom en fallstudie av Trafikverkets utvärdering av nya stambanor
för höghastighetståg. Detta är relevant eftersom tidigare forskning pekat på att det förekommer
brister inom dessa typer av kalkyler, som enligt Ackerman möjliggör att skaparen kan gömma
en egen agenda i dem (2008, s.2-3). Detta kan allmänt ses som signifikant med tanke på att
hållbarhetsomställningen, som samhället försöker genomgå, potentiellt hämmas som
konsekvens av dessa brister.
Rapporten inleds med en litteraturstudie av tidigare forskning för att introducera läsaren till
ämnet. Därefter bedrivs själva undersökningen av ämnet i form av en enfallsstudie.
Utvärderingen av nya stambanor som fallstudiens fokus kan motiveras av att det är ett oerhört
omfattande och långsiktigt infrastrukturprojekt med många skiftande åsikter, däribland vitt
skilda resultat och slutsatser om projektets samhällsnytta. På så vis blir enfallsstudien
representativ för den problematik som tidigare forskning lyfter. Vad gäller fallstudiens
genomförande baseras den på två primära typer av data, nämligen tryckta källor och intervjuer.
Insamlingen av informanter och tryckta källor har följt en snöbollsurvalsmetodik.
Det som framkom av att studera beslutsunderlagen för de nya stambanorna var att de, enligt
Wieweg och Isacsson (2016), var mycket olönsamma. Även efter diverse känslighetsanalyser
var den samhällsekonomiska kalkylen mycket olönsam. Samtidigt genomfördes kalkyler av
andra aktörer som kom fram till positiva resultat. Rapporten etablerar även att värderingar i
vissa fall är tvungna att göras i samhällsekonomiska kalkyler, men att problem uppstår när
dessa görs utan att detta förmedlas tydligt.
Värderingarna som finns i beslutsunderlagen, där de samhällsekonomiska kalkylerna ingår,
delas in i fyra kategorier: kvantifierbara, semi-kvantifierbara, icke-kvantifierbara respektive
politiska värderingar. Problemen uppkommer i de tre sistnämnda kategorierna. Där krävs att
mer omfattande värderingar genomförs, vilket kan ge följd till olika resultat beroende på vem
som värderar.
Sammantaget visar studien att de största bristerna med samhällsekonomiska kalkyler är att de
rymmer värderingar, och samtidigt strävar efter att vara objektiva, men även att de inte är
tillräckligt transparenta när värderingar väl redovisas. Utöver detta har modellerna tydliga
brister, men det stora behovet av att kunna jämföra nya infrastrukturella satsningar kvarstår,
vilket innebär att även modellerna förblir kvar. Dock har mycket av studien pekat på att det är
användningen av samhällsekonomiska kalkyler som kan vara problematisk snarare än de
faktiska bristerna i kalkylerna. Överplanering, marknadsmisslyckanden och värdering av
ovärderligheter visar sig vara de grundläggande faktorerna i huvudproblematiken, och
svårigheterna i samhällsekonomiska kalkyler blir således dess uttryck. Därför kan man hävda
att samhällsekonomiska kalkyler är ett hinder för en effektiv samhällsomställning.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
cost-benefit analys , CBA , Trafikverket , infrastruktur , höghastighetsjärnväg , dolda värderingar , transparens , hållbarhet