Dolda värderingar – ett hinder för samhällsomställningen En kritisk granskning av Trafikverkets kostnads-nytto- analyser och deras användning

Abstract

SAMMANFATTNING Studien undersöker huruvida dolda värderingar är ett hinder för större samhällsomställningar. Detta utreds mer specifikt genom en fallstudie av Trafikverkets utvärdering av nya stambanor för höghastighetståg. Detta är relevant eftersom tidigare forskning pekat på att det förekommer brister inom dessa typer av kalkyler, som enligt Ackerman möjliggör att skaparen kan gömma en egen agenda i dem (2008, s.2-3). Detta kan allmänt ses som signifikant med tanke på att hållbarhetsomställningen, som samhället försöker genomgå, potentiellt hämmas som konsekvens av dessa brister. Rapporten inleds med en litteraturstudie av tidigare forskning för att introducera läsaren till ämnet. Därefter bedrivs själva undersökningen av ämnet i form av en enfallsstudie. Utvärderingen av nya stambanor som fallstudiens fokus kan motiveras av att det är ett oerhört omfattande och långsiktigt infrastrukturprojekt med många skiftande åsikter, däribland vitt skilda resultat och slutsatser om projektets samhällsnytta. På så vis blir enfallsstudien representativ för den problematik som tidigare forskning lyfter. Vad gäller fallstudiens genomförande baseras den på två primära typer av data, nämligen tryckta källor och intervjuer. Insamlingen av informanter och tryckta källor har följt en snöbollsurvalsmetodik. Det som framkom av att studera beslutsunderlagen för de nya stambanorna var att de, enligt Wieweg och Isacsson (2016), var mycket olönsamma. Även efter diverse känslighetsanalyser var den samhällsekonomiska kalkylen mycket olönsam. Samtidigt genomfördes kalkyler av andra aktörer som kom fram till positiva resultat. Rapporten etablerar även att värderingar i vissa fall är tvungna att göras i samhällsekonomiska kalkyler, men att problem uppstår när dessa görs utan att detta förmedlas tydligt. Värderingarna som finns i beslutsunderlagen, där de samhällsekonomiska kalkylerna ingår, delas in i fyra kategorier: kvantifierbara, semi-kvantifierbara, icke-kvantifierbara respektive politiska värderingar. Problemen uppkommer i de tre sistnämnda kategorierna. Där krävs att mer omfattande värderingar genomförs, vilket kan ge följd till olika resultat beroende på vem som värderar. Sammantaget visar studien att de största bristerna med samhällsekonomiska kalkyler är att de rymmer värderingar, och samtidigt strävar efter att vara objektiva, men även att de inte är tillräckligt transparenta när värderingar väl redovisas. Utöver detta har modellerna tydliga brister, men det stora behovet av att kunna jämföra nya infrastrukturella satsningar kvarstår, vilket innebär att även modellerna förblir kvar. Dock har mycket av studien pekat på att det är användningen av samhällsekonomiska kalkyler som kan vara problematisk snarare än de faktiska bristerna i kalkylerna. Överplanering, marknadsmisslyckanden och värdering av ovärderligheter visar sig vara de grundläggande faktorerna i huvudproblematiken, och svårigheterna i samhällsekonomiska kalkyler blir således dess uttryck. Därför kan man hävda att samhällsekonomiska kalkyler är ett hinder för en effektiv samhällsomställning.