Bygga hållbart tillsammans: En kvalitativ studie om partnering som möjliggörare för miljömässig hållbarhet i väg- och anläggningsprojekt
Publicerad
Författare
Typ
Examensarbete på grundnivå
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av Sveriges växthusgasutsläpp och
spelar därmed en central roll i omställningen mot det nationella klimatmålet om
nettonollutsläpp 2045. Samtidigt präglas sektorn av traditionella upphandlingsformer, låg
innovationsnivå och komplexa projektstrukturer, vilket försvårar arbetet med miljömässig
hållbarhet. Detta examensarbete undersöker hur partnering, en samverkansform där aktörer
arbetar tillsammans i en gemensam organisation präglad av flexibilitet, tillit, gemensamma mål
och gemensamt ekonomiskt ansvar, kan påverka möjligheterna att integrera klimatfrågor i
praktiken. Syftet med arbetet är att bidra till en fördjupad förståelse för hur lyckad partnering
kan främja miljömässig hållbarhet i svenska väg- och anläggningsprojekt.
Studien baseras på en kvalitativ metodansats och bygger på tre fallstudier där Skanska varit
entreprenör i partneringprojekt tillsammans med kommunala beställare. Materialet har samlats
in genom sex semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från både entreprenör- och
beställarsidan. Studien är avgränsad till projekt där samverkan fungerat väl, det vill säga där
viktiga förutsättningar såsom ömsesidigt förtroende, gemensamma mål, delat ansvar och ett
starkt engagemang har präglat projektets genomförande. Avgränsningen innebär en medveten
positiv bias, vilket begränsar möjligheten att dra generella slutsatser om partnering som helhet.
Den motiveras dock av studiens syfte att undersöka vad samverkansformen kan möjliggöra när
den fungerar som avsett. Fokus ligger enbart på klimatmässiga aspekter av miljömässig
hållbarhet.
Resultatet visar att partnering upplevs skapa gynnsamma förutsättningar för att arbeta med
miljömässig hållbarhet i väg- och anläggningsprojekt. Arbetssättet möjliggör tidig involvering,
gemensam problemlösning och ett kontinuerligt lärande, vilket stärker möjligheterna att
systematiskt arbeta med klimatfrågor. Studien framhäver särskilt betydelsen av hur
upphandlingen utformas, vikten av politisk- och organisatorisk styrning samt vilken roll
engagerade individer spelar för att driva hållbarhetsarbetet. Samtidigt pekar resultaten på
utmaningar kopplade till erfarenhetsåterföring och implementeringen av samverkan i
partneringprojekt.
Slutsatsen är att partnering i sig inte garanterar ökad miljömässig hållbarhet men att
samverkansformen, när det finns rätt förutsättningar, upplevs möjliggöra ett systematiskt och
långsiktigt klimatarbete. För att denna potential ska realiseras krävs särskilt kompetens och
i engagemang i nyckelroller, tydlig styrning samt en upphandlingsmodell som balanserar krav
med flexibilitet.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
Individers engagemang, Miljömässig hållbarhet, Partnering, Samverkan, Styrning, Upphandling, Väg- och anläggningsprojekt
