Bygga hållbart tillsammans: En kvalitativ studie om partnering som möjliggörare för miljömässig hållbarhet i väg- och anläggningsprojekt

Abstract

Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därmed en central roll i omställningen mot det nationella klimatmålet om nettonollutsläpp 2045. Samtidigt präglas sektorn av traditionella upphandlingsformer, låg innovationsnivå och komplexa projektstrukturer, vilket försvårar arbetet med miljömässig hållbarhet. Detta examensarbete undersöker hur partnering, en samverkansform där aktörer arbetar tillsammans i en gemensam organisation präglad av flexibilitet, tillit, gemensamma mål och gemensamt ekonomiskt ansvar, kan påverka möjligheterna att integrera klimatfrågor i praktiken. Syftet med arbetet är att bidra till en fördjupad förståelse för hur lyckad partnering kan främja miljömässig hållbarhet i svenska väg- och anläggningsprojekt. Studien baseras på en kvalitativ metodansats och bygger på tre fallstudier där Skanska varit entreprenör i partneringprojekt tillsammans med kommunala beställare. Materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från både entreprenör- och beställarsidan. Studien är avgränsad till projekt där samverkan fungerat väl, det vill säga där viktiga förutsättningar såsom ömsesidigt förtroende, gemensamma mål, delat ansvar och ett starkt engagemang har präglat projektets genomförande. Avgränsningen innebär en medveten positiv bias, vilket begränsar möjligheten att dra generella slutsatser om partnering som helhet. Den motiveras dock av studiens syfte att undersöka vad samverkansformen kan möjliggöra när den fungerar som avsett. Fokus ligger enbart på klimatmässiga aspekter av miljömässig hållbarhet. Resultatet visar att partnering upplevs skapa gynnsamma förutsättningar för att arbeta med miljömässig hållbarhet i väg- och anläggningsprojekt. Arbetssättet möjliggör tidig involvering, gemensam problemlösning och ett kontinuerligt lärande, vilket stärker möjligheterna att systematiskt arbeta med klimatfrågor. Studien framhäver särskilt betydelsen av hur upphandlingen utformas, vikten av politisk- och organisatorisk styrning samt vilken roll engagerade individer spelar för att driva hållbarhetsarbetet. Samtidigt pekar resultaten på utmaningar kopplade till erfarenhetsåterföring och implementeringen av samverkan i partneringprojekt. Slutsatsen är att partnering i sig inte garanterar ökad miljömässig hållbarhet men att samverkansformen, när det finns rätt förutsättningar, upplevs möjliggöra ett systematiskt och långsiktigt klimatarbete. För att denna potential ska realiseras krävs särskilt kompetens och i engagemang i nyckelroller, tydlig styrning samt en upphandlingsmodell som balanserar krav med flexibilitet.