Examensarbeten för kandidatexamen // Bachelor Theses
Länka till denna samling:
Browse
Browsar Examensarbeten för kandidatexamen // Bachelor Theses efter Författare "Adl-Zarrabi, Bijan"
Visar 1 - 10 av 10
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostHållbarheten hos fysisk transportinfrastruktur - En studie om ekonomisk och ekologisk hållbarhet för väg och järnväg i Sverige(2019) Hansson, Karl-Johan; Norlén, Karl; Pettersson, Malin; Sheikholeslami, Pouya; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Serkitjis, Mihail; Induchoodan, Govindan; Ebrahimi, Babak; Adl-Zarrabi, BijanTransportinfrastruktur är av stor vikt för att samhället ska fungera och utvecklas. Människan lever idag över sina tillgångar och därför är det viktigt att ställa om samhället mot ett mer hållbart sådant. För att uppnå detta krävs förändringar på flera plan varav en viktig del är transportinfrastrukturen som i sin tur avgör vilket transportsätt som är mest gynnsamt ur användarsynpunkt. Denna fysiska transportinfrastruktur bör vara beständig samt ekonomiskt och ekologiskt hållbar för att säkerställa omställningen mot ett hållbart samhälle. Därför utförs detta kandidatarbete i syfte att såväl utreda som utvärdera den fysiska infrastrukturen i form av väg och järnväg ur ett ekologiskt samt ekonomiskt hållbart perspektiv i Sverige. Målet är sedan att jämföra dessa för att kunna avgöra vilken av de två transporinfrastrukterna som är att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv. För att uppnå detta genomförs en litteraturstudie, intervjuer med specialister på Trafikverket samt beräkningar i Trafikverkets verktyg Klimatkalkyl huvudsakligen med fokus på faserna konstruktion och underhåll, som sedan analyseras för att sammanställas. Undersökningarna resulterar i att väg i de flesta avseenden är att föredra ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Sammanställningen av resultatet visar att den tekniska medellivslängden för såväl järnväg som väg är cirka 40 till 60 år. Den största påverkande faktorn gällande teknisk medellivslängd är de olika beståndsdelarnas individuella beständighet. Vägens anläggningskostnad varierar beroende på eventuellt behov av broar och tunnlar som generellt bidrar till att kostnaden ökar. Kostnaden för att anlägga väg varierar mellan 17 000 till 41 000 kronor per meter medan järnvägens är 40 000 kronor per meter. Väg har lägst koldioxidutsläpp vid nybyggnation och reinvestering men högst vid underhåll. Slutsatsen dras till att den fysiska infrastrukturen hos väg är mer hållbar både ekonomiskt och ekologiskt. Då denna slutsats inte tar hänsyn till operationsfasen, det vill säga användandet av väg och järnväg, kan den ifrågasättas. Fortsatta studier bör därför även inkludera hur ekonomiskt och ekologiskt hållbart det faktiska användandet av väg och järnväg är
- PostHållbart fritidsresande med kollektivtrafik: Vem bär ansvaret för människans resvanor?(2023) Evertsson, Emilia; Frendberg, Clara; Kaiser, Michael; Pehrsson, Anton; Skoglundh, Josefina; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Gil, Jorge; Adl-Zarrabi, BijanVilka transportmedel människor väljer påverkar utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Därför krävs det att fler väljer att resa hållbart för att Sverige ska lyckas göra en grön omställning. Dagens kollektiva resmönster präglas till största del av skol- och arbetspendling och det är regionerna som ansvarar för att tillgodose denna typ av resa. Fritidsresor är en oförutsägbara och svår resa att planera, till skillnad från skol- och arbetsresor. Syftet med arbetet var att undersöka vad regionens roll i ett hållbart fritidsresande bör vara för att få människorna att resa hållbart på fritiden med kollektivtrafik. I arbetet genomfördes en litteraturstudie där tidigare forskning inom området fritidsresor och kollektivtrafik undersökts samt hur man definierar en fritidsresa. En omvärldsbevakning genomfördes i form av intervjustudier med en region, trafikhuvudmän samt ett forsknings- och samverkansprogram. Intervjuerna ligger till grund för en omvärldsbevakning kring arbetet med fritidsresor i kollektivtrafiken i olika regioner. Det genomfördes en fallstudie i form av en enkätundersökning och en kartläggning av kollektivtrafiken. Enkätundersökningens syfte var att utreda vilket färdmedel människor använder vid transport till och från simhallar i Västra Götalandsregionen. Det genomfördes även en kartläggning av möjligheterna att resa med kollektivtrafik till simhallar i Göteborg och Bollebygd. Resultaten från enkätundersökningen visar att 61 procent av resorna till och från simhallarna i Göteborg genomfördes med hållbara färdmedel, till skillnad från glesbygden där bil är det dominerande färdmedlet. Kartläggningen av kollektivtrafik visar att bilinnehavet är omkring dubbelt så stort i Bollebygd, 45 procent, jämfört med stadsdelen Majorna i Göteborgs kommun, 23 procent. Det framgår även att restiderna med kollektivtrafik till och från simhallar varierar kraftigt i Bollebygd medan de är mer regelbundna i Göteborg. Antalet byten som sker under en resväg i de två olika fallen är antingen inga eller ett. Däremot innebär det en promenad på 11 till 15 minuter i Bollebygd om man önskar att undvika byten. Slutsatser som fastställts är att fritidsresor är outforskat samt underprioriterat. En anledning till det är ekonomiska förutsättningar. Vidare fastställs att andelen resor med kollektivtrafik till simhallar varierar markant mellan Majorna och Bollebygd samt att färdmedelsval varierar mellan åldersgrupperna i Göteborg. Däremot är bil dominerande i alla åldersgrupperna på glesbygden. Slutsatser från fallstudien visar att kollektivtrafikmöjligheterna från Majorna till de undersökta simhallarna är goda, medan de i Bollebygd inte är det. För att utveckla fritidsresor med kollektivtrafik behövs ekonomiska resurser och att frågan prioriteras. Vidare fastställs att det är regionen, trafikhuvudmannens och individens ansvar att resa hållbart på fritiden.
- PostHållbart fritidsresande och hur man kan öka andelen kollektivtrafikresor i storstads- och tätortsmiljöer i Västra Götalandsregionen(2023) Olsson, Linus; Svantesson, Tobias; Säterberg, Olle; Vikström, Oskar; Yasso, Tony; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Gil, Jorge; Adl-Zarrabi, BijanDenna rapport handlar om fritidsresande i Västra Götaland. Syftet med rapporten är att undersöka resmönster hos allmänhetens fritidsresor i Göteborg jämfört med Kungälv när de reser mellan en fotbollsplan och en central punkt i båda städerna. Målet är att besvara frågan om det finns några lösningar för att få fler människor att använda kollektivtrafik för sina fritidsresor än bil. För att få nödvändig information och kunskap har en litteraturstudie gjorts med insamling av data från flera olika källor, däribland Göteborgs stad, Kungälvs kommun, Västtrafik och Remix applikationen. Utöver litteraturstudien har en enkät gjorts för att öka förståelsen för människors vanor, samt två intervjuer, en med Västtrafik och en från Kungälvs kommun, vilka är två parter med influens över kollektivtrafiken inom Västra Götalandsregionen. Slutsen som rapporten kommer fram till pekar på det faktum att det inte finns någon enkel och direkt lösning som är möjlig att implementera inom ett kort tidsspann. För att få fler människor att använda kollektivtrafik istället för bil för sina fritidsresor, handlar det om att människor behöver ändra sitt beteende istället för att det är stora problem med kollektivtrafiken. Men det finns förbättringsmöjligheter som skulle kunna öka antalet resenärer, som billigare biljetter och bättre samarbete mellan kollektivtrafikens huvudmän och appar som underlättar för resenärer
- PostHur transportinfrastrukturen i containerterminaler påverkar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet - En fallstudie av Skandiahamnen(2019) Edwijn, Jacob; Johansson, Linnea; Wall, Philip; Ögger, Frida; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Serkitjis, Mihail; Adl-Zarrabi, BijanGöteborgs hamn är Skandinaviens mest trafikerade hamn och därmed en viktig knutpunkt i de svenska transportnätet. Gods från platser runt om i världen importeras och exporteras till oc från Skandiahamnen - en del av Göteborgs hamn som idag fungerar som containerterminal Med hänsyn till den stora mängd varor som fraktas genom Skandiahamnen är det viktigt att transportinfrastrukturen, som utgörs av vägytor i containerterminalen, fungerar optimalt. Det övergripande syftet med studien är att undersöka om Göteborgs hamn är hållbar i dagsläge och vilka faktorer som skulle kunna påverka hållbarheten. Därför undersöks huruvid Göteborgs hamn uppfyller FN:s globala mål 9, 11 och 12 som går att koppla til transportinfrastrukturen i hamnen. Dessutom är kandidatarbetet en fallstudie a Skandiahamnen. De tre hållbarhetsdimensionerna används som verktyg för att utvärder hållbarheten i containerterminalen. I resultatet presenteras arbetet i två delstudier som är baserade på intervjuer och fakta frå litteratur. Resultatet visar att transportinfrastrukturen som finns idag fungerar bra, men att de största påfrestningen på vägytan kommer från fordon som förflyttar containrar och medfö slitage i form av sprickbildning. Resultatet visar också exempel på hur de tr hållbarhetsaspekterna motverkar varandra. Skandiahamnens ekonomiska fördel är i nuläget s pass betydelsefull att den kompenserar för dess nackdelar.
- PostKollektivtrafikens utmaningar och potential i Askim och Hovås: En analys av nyckelfaktorer till individers val av transportmedel(2024) Bodin, Emil; Johansson, Malva; Karlsson, David; Nilsson, Eric; Sparlund, Johanna; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Adl-Zarrabi, Bijan; Lorentzon, Magnus; Adl-Zarrabi, BijanDetta arbete syftar till att identifiera och analysera orsakerna till den antagna låga nyttjandegraden av kollektivtrafiken i sydvästra Göteborg, mer specifikt Askim och Hovås. Projektet går i linje med målbilden att 55 % av de motoriserade resorna i Göteborg ska ske med kollektivtrafik år 2035 vilket är antaget av Västra Götalandsregionen. Arbetet kretsar kring frågeställningen; ”Vad är det som påverkar invånarnas vardagliga resebeteende i Askim och Hovås?” Arbetet inleddes med en genomgång av tidigare forskning inom området för att förstå människors val av transportmedel. Utifrån detta identifierades tre viktiga aspekter; trygghet, resväg och funktionalitet. Dessa betraktas som väsentliga bakomliggande faktorer som påverkar människors val av transportmedel. Med avstamp i frågeställningen valdes olika metoder ut vilket inkluderade enkäter, intervjuer, observationer och dataanalysverktyget Remix. Utifrån resultatet av metoderna har ett antal nyckelfaktorer till människors inställning till kollektivtrafiken identifierats; flexibilitet, tidsaspekten, bekvämlighet, tillförlitlighet och trygghet. Dessa aspekter utgör en central roll bland invånarna i Askim och Hovås vid deras val av transportmedel. Förslag till åtgärder utifrån resultatet inkluderar bland annat högre turtäthet på belastade linjer så som X2, förbättringar av hållplatser för ökad trygghet- mer specifikt Marklandsgatan, och utveckling av informationssystem för att minska oro vid förseningar. Dessutom föreslås långsiktiga åtgärder såsom införande av nya expressbusslinjer och utbyggnad av BRT-system för att förbättra kollektivtrafikens tillgänglighet och effektivitet. Sammanfattningsvis presenterar arbetet viktiga faktorer som påverkar kollektivtrafikens användning i Askim och Hovås. Genom att adressera dessa faktorer och implementera lämpliga åtgärder kan kollektivtrafikens användning förbättras och bidra till en mer hållbar och effektiv transportlösning i området vilket är önskvärt för att nå de gemensamma hållbarhets målen i Målbild Koll2035.
- PostResmål och potential för kollektivtrafik till och från södra Askim/Hovås/Billdal(2023) Ekman Ankarberg , David; Gustafsson, Anton; Hansson, Victor; Lennström, Moa; Steen, Erik; von Grunigen , Vincent; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Gil, Jorge; Adl-Zarrabi, BijanDetta arbete tittar på områden i sydvästra Göteborg, specifikt Askim, Hovås och Billdal, vars nyttjande av kollektivtrafik är lågt jämfört med liknande områden kring Göteborg. Arbetet undersöker orsaker till detta, vilka brister som kan finnas hos kollektivtrafiken i området och tittar sedan på potentiella åtgärder. Inledningsvis identifierades anledningarna till det låga utnyttjandet av kollektivtrfiken. Detta gjordes genom kontakt med lokalbefolkningen och andra parter med intressen i området. Deltagande i forskningsprojektet MOSAIC - The Gathering möjliggjorde konversationer med människor från olika delar av samhället som bor och verkar i området. Intervjuer med lokalpolitikerna Axel Josefson (M) och Leif Blomqvist (S) har också genomförts. Enkäter har skickats ut online till grupper med personer med intresse i området. Med hjälp av den insamlade datan och en studie av tidigare forskning på liknande problem runt om i världen har ett antal potentiella lösningar tagits fram och deras möjlighet till tillämpning i sydvästra Göteborg har undersökts. Den främst återkommande anledningen till att bilen väljes är långa restider till destinationer belägna runt omkring centrala Göteborg. På grund av detta undersöks möjliga direktförbindelser till de närliggande knutpunkterna Frölunda torg och Mölndal centrum. En annan idé som undersökts är att förenkla kombination av färdmedel, exempelvis att cykla till busshållplatsen. Ökad avgångsfrekvens på linje 82 undersöks också. Detta kombineras med avlägsnande av hållplatser som idag utnyttjas ytterst lite. Slutligen föreslås en kombination av ovanstående åtgärder som tillsammans kan öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken i sydvästra Göteborg.
- PostResmål och potential för kollektivtrafik till och från södra Askim/Hovås/Billdal(2023) Ekman Ankarberg , David; Gustafsson, anton; Hansson, Victor; Lennström, Moa; Steen, Erik; von Grünigen, Vincent; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Jorge, Gil; Adl-Zarrabi, BijanDetta arbete tittar på områden i sydvästra Göteborg, specifikt Askim, Hovås och Billdal, vars nyttjande av kollektivtrafik är lågt jämfört med liknande områden kring Göteborg. Arbetet undersöker orsaker till detta, vilka brister som kan finnas hos kollektivtrafiken i området och tittar sedan på potentiella åtgärder. Inledningsvis identifierades anledningarna till det låga utnyttjandet av kollektivtrfiken. Detta gjordes genom kontakt med lokalbefolkningen och andra parter med intressen i området. Deltagande i forskningsprojektet MOSAIC - The Gathering möjliggjorde konversationer med människor från olika delar av samhället som bor och verkar i området. Intervjuer med lokalpolitikerna Axel Josefson (M) och Leif Blomqvist (S) har också genomförts. Enkäter har skickats ut online till grupper med personer med intresse i området. Med hjälp av den insamlade datan och en studie av tidigare forskning på liknande problem runt om i världen har ett antal potentiella lösningar tagits fram och deras möjlighet till tillämpning i sydvästra Göteborg har undersökts. Den främst återkommande anledningen till att bilen väljes är långa restider till destinationer belägna runt omkring centrala Göteborg. På grund av detta undersöks möjliga direktförbindelser till de närliggande knutpunkterna Frölunda torg och Mölndal centrum. En annan idé som undersökts är att förenkla kombination av färdmedel, exempelvis att cykla till busshållplatsen. Ökad avgångsfrekvens på linje 82 undersöks också. Detta kombineras med avlägsnande av hållplatser som idag utnyttjas ytterst lite. Slutligen föreslås en kombination av ovanstående åtgärder som tillsammans kan öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken i sydvästra Göteborg.
- PostTrygghet och tillgänglighet vid utformning av framtidens metrobusstation: En platsspecifik studie vid Frölunda torg i Göteborg(2024) Bokerud, Alexander; Öhberg, Amanda; Sanftleben, Gabriella; Eckerstig; Mellk, Mari; Kvick; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Adl-Zarrabi, Bijan; Adl-Zarrabi, BijanI en dynamisk värld med växande städer och nya mobilitetslösningar står utformningen av samhällets transportsystem inför nya utmaningar. Kollektivtrafikens hållplatser och stationer utgör centrala knutpunkter i många människors vardag, och deras placering, utformning och utrustning spelar en avgörande roll för känslan och upplevelsen av trygghet och tillgänglighet. Den planerade befolknings -ökningen i Göteborgsområdet kräver en välfungerande och utökad kollektivtrafik och därmed planeras det nya trafiksystemet metrobussar implementeras i det redan befintliga kollektivtrafiksystemet. Detta nya system kräver nya stationer då dessa planeras placeras längs trafikleder vilket inte existerar idag. Denna studie fokuserar på hur en ny metrobusstation vid Frölunda torg kan utformas för att uppnå goda förhållanden avseende trygghet och tillgänglighet för alla resenärer. Syftet med denna studie är att belysa och analysera de faktorer inom trygghet och tillgänglighet vid utformningen av en busstation för det innovativa metrobussystemet som planeras implementeras i Göteborg inom de närmsta åren. Målet är att sammanställa en välgrundad förståelse för hur dessa faktorer påverkar användarupplevelsen och hur de kan integreras i utformningensprocessen för att skapa en station som både är trygg och tillgänglig för alla individer. Genom att lyfta fram detaljer och identifiera potentiella utmaningar och möjligheter, syftar rapporten till att ge förslag för att optimera designen och funktionaliteten hos den framtida metrobusstationen. Genom en metodik bestående av en förstudie, litteraturstudie, enkät- och intervjustudie samt platsbesök har ett resultat presenterats i form av rekommendationer för utformningen av den nya metrobusstationen. Resultatet säkerställer hur faktorer som väl planerad belysning, god siktbarhet genom att skapa stationen i glas samt en balanserad användning av övervakningsteknik, inklusive ordningsvakter och övervakningskameror påverkar trygghetskänslan. Vad gäller tillgänglighet framkom att faktorer som vägens beskaffenhet till och från stationen, samt närvaron av hissar, ramper och tydlig skyltning, är av högsta vikt för att säkerställa tillgänglighet för alla resenärer. Några slutsatser ur studien är att utformningen av kollektivtrafikens hållplatser och stationer har en betydande inverkan på resenärernas benägenhet att använda kollektivtrafiken. Dessutom framförs att skapandet av trygga och tillgängliga stationer inte bara förbättrar resenärernas upplevelse utan också bidrar till att göra staden mer attraktiv och hållbar för alla invånare. Det understryks även vikten av en genomtänkt planering från början för att undvika behovet av särskilda lösningar i efterhand.
- PostUtformning av hållplatsmiljöer utifrån ett trygghetsperspektiv: En platsspecifik studie av Jæegerdorffsmotets framtida metrobusshållplats(2024) Carlsson, Olivia; Ståhl, Theodor; Frendin, Filippa; Godenius, Teodor; Öberg; Pettersson, Edvin; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Adl- Zarrabi, Bijan; Adl-Zarrabi, BijanI syfte att nå satta mål för ökat kollektivt resande inom Göteborg kommer upplevd trygghet inom kollektivtrafiken vara en avgörande faktor. Ifall man inte känner sig trygg då man reser kollektivt ökar chansen att man istället väljer ett annat transportsätt. Det kollektiva resandet består av olika delar: att ta sig till hållplatsen, att vänta på sin avgång, själva resan samt att slutligen ta sig från hållplats till destination. Otrygghet kan av olika skäl upplevas i samtliga av dessa steg i reseprocessen, så för att främja kollektivt resande är det viktigt att nogrann planering av utformningen görs. Även om alla delar av det kollektiva resandet kan upplevas otryggt visar forskning att störst otrygghet ofta finns vid transporten till hållplatsen samt väntan på hållplatsområdet. För att främja det kollektiva resandet är det viktigt att själva hållplatsen och dess direkta omgivning är utformad med trygghet i fokus. Genom att beakta olika parametrar som kan kopplas till trygghet och implementera dessa på en plats ska en föreslagen utformning på en trygg hållplatsmiljö presenteras för Västtrafiks nya kollektivtrafiksystem, metrobussen. Platsen i fråga är i anknytning till Jaegerdorffsmotet vid Oscarsleden i Majorna, Göteborg. Genom platsbesök på Jaegerdorffsmotet, litteraturstudie samt kvalitativa intervjuer kunde en sammanställning av platsspecifika förutsättningar göras med avseende på trafik, resande, boende etcetera. Då metrobussystemet planeras för framtiden får olika aspekter vägas in. Dels hur platsen ser ut idag och dels vilka befintliga framtidsplaner som finns för platsen. Med hjälp av forskning, kandidat-/examensarbeten och trygghetshandböcker kunde relevanta trygghetsaspekter för offentliga miljöer bestämmas som sedan implementerades på metrobusshållplatsen vid Jaegerdorffmotet vilket resulterade i utformningsförslag som presenteras i resultatet.
- PostVilka är utmaningarna vid införandet av mobilitetslösningar i anslutning till befintliga bostäder?: En litteraturstudie med fokus på mobilitet och boende som samlad tjänst för ett hållbart samhälle.(2022) Lindfors Ljuhs, Annie; Lyso, Frida; Martander, Emma; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Segerholm, Ingemar; Adl-Zarrabi, BijanHållbar utveckling och resurseffektivitet är idag ett aktuellt ämne. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling och resurseffektivitet är mobilitet, specifikt mobilitet i anslutning till bostäder. Mobilitet och boende som samlad tjänst, vilket innebär att integrera mobilitetslösningar intill bostäder, har genomförts i några projekt inom branschen men etableringen i större skala har gått långsamt. Framför allt har det inte skett några projekt i befintligt bestånd, vilket är viktigt då större delen av dagens bostäder redan är byggda i stadsmiljön. Studien syftar på att identifiera vilka utmaningar som försvårar etableringen av mobilitetslösningar i anslutning till befintliga bostäder. För att undersöka ämnet har en litteraturstudie genomförts. Studien gjordes för att få en bild av vad förutsättningarna är för integration av mobilitet och boende som samlad tjänst i nyproduktion, och utifrån detta kunna utmaningarna för befintliga bostäder identifieras. För att förstärka litteraturstudien genomfördes intervjuer. Människor från olika sidor av branschen intervjuades för att få olika perspektiv samt djupare förståelse inom ämnet. Resultatet visar att utmaningarna med att införa mobilitetslösningar i anslutning till befintliga bostäder är följande: • Förändra de boendes beteende och resvanor • Uppdatera infrastruktur i och omkring fastigheten • Frigöra parkeringsyta • Göra omställningen fördelaktig för fastighetsaktören • Skriva mobilitetskontrakt Resultatet visar även att de identifierade utmaningarna är sammankopplade och att ämnet är mycket komplext. För att lösa utmaningarna i framtiden krävs ytterligare forskning och projekt i befintligt bestånd. Idag är införandet i befintligt bestånd upp till fastighetsaktören men för att uppnå en bredare omställning i samhället behöver frågan drivas av alla inblandade aktörer, samt förändringar ske även på individ- och samhällsnivå.