Fallviktsförsök på armerade betongbalkar
| dc.contributor.author | Claesson , Felicia | |
| dc.contributor.author | Persson, Julia | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | sv |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | en |
| dc.contributor.examiner | Joosef Leppänen, | |
| dc.contributor.supervisor | , | |
| dc.date.accessioned | 2024-06-14T13:25:29Z | |
| dc.date.available | 2024-06-14T13:25:29Z | |
| dc.date.issued | ||
| dc.date.submitted | ||
| dc.description.abstract | Armerad betong är ett vanligt förekommande material för skyddskonstruktioner, vilka kan behöva utformas för att kunna motstå impulsbelastning i form av explosionslast eller stötlast. Vid impulsbelastning är det främst den strukturella responsen avseende konstruktionens energiupptagningsförmåga som är av intresse snarare än lastkapacitet som vid statisk belastning. Den strukturella responsen kan dessutom skilja sig i betydande utsträckning mot den som fås vid statisk belastning. Målet med detta examensarbete var därför att öka kunskapen om strukturresponsen hos armerade betongbalkar utsatta för impulslast vid stötlast. Syftet var därmed att se hur energiupptagningsförmågan i en stötbelastad konstruktion är i förhållande till den för en statisk belastad. Arbetet startade med en litteraturstudie av tidigare års examensarbeten samt forskningsrapporter. Därefter genomfördes experimentella försök på armerade betongbalkar i laboratoriet för Konstruktionsteknik på Chalmers. Dessa försök bestod av fallviktstest på 12 balkar med olika konfigurationer för att sedan testa dessa samt sex referensbalkar i statisk trepunktsböjning. Resultatet av de dynamiska testerna utgjordes av töjningsfält och grafer av tiddeformationssamband som kunde tas fram med hjälp av digital image correlation (DIC) medan de statiska testernas resultat åskådliggjordes med hjälp av grafer av lastdeformationssamband. Därefter kunde balkarnas energiupptagningsförmåga räknas ut. Balkarnas olika konfigurationer jämfördes med varandra och resultaten från de dynamiska testerna visade på att det blev stor skillnad på responsen för balkarna med de två olika mellanläggen stål och gummi. De visade även att responsen blev annorlunda om balkarna innehöll byglar eller inte. De statiska testerna visade på skillnad i energiupptagningsförmåga för balkarna samt hur höga laster de klarade av. Där syntes det skillnad på vad för placering överkantsarmeringen hade samt om de tidigare testats dynamiskt eller inte. | |
| dc.identifier.coursecode | ACEX20 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/20.500.12380/307864 | |
| dc.language.iso | swe | |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | Armerade betongbalkar, energiupptagningsförmåga, digital image correlation, DIC, impulsbelastning, lastkapacitet, statisk belastning, plastisk deformation, strukturell respons | |
| dc.title | Fallviktsförsök på armerade betongbalkar | |
| dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M | |
| local.programme | Samhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör) |