Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses
Länka till denna samling:
Browse
Browsar Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses efter Ämnesord "Annan naturvetenskap"
Visar 1 - 7 av 7
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostCirkulära materialflöden som standard vid byggnation av(2017) Gurbani, Emil; Lundquister, Stefan; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö; Chalmers University of Technology / Department of Energy and EnvironmentFlera museiverksamheter i Göteborg arbetar idag utifrån ett linjärt ekonomiskt system inom utställningsproduktionen. Sammanfattningsvis betyder detta att material köps, används och sedan hanteras som avfall. Sjöfartsmuseet Akvariet Göteborg har uppmärksammat detta arbetssätt och anser att det inte är hållbart i längden. Syftet med rapporten är att undersöka och ge förslag på alternativa åtgärder samt rutiner som kan leda till ett cirkulärt materialflöde och förhöjd återanvändningsgrad av utställningsmaterial. En kartläggning utfördes i Göteborg med syfte att undersöka hur museiverksamheter arbetar med hänsyn till miljö i utställningsproduktionen. Tanken med kartläggningen är att identifiera eventuella hinder i produktionen och få en fördjupad inblick i museiverksamheten. Insamlad information resulterade i ett antal förslag på verksamhetsåtgärder som kan förbättra och effektivisera utställningsproduktionen. Kartläggningen visar att museianställda i Göteborg idag är miljömedvetna och har en ambition att minska utställningsproduktionens miljöpåverkan. Vidare fastställs att museiverksamheter i Göteborg har potential att i framtiden utveckla och tillämpa den cirkulära ekonomins principer i utställningsproduktionen. De största hindren för att skapa en förbättrad cirkulär hantering av materialflöden sammanfattas som, strikta upphandlingsregler, brist på extern drivkraft, samt en avsaknad av resurser i form av tid och kunskap.
- PostFramtidens kontor fokuserar på människans välmående. En undersökning av WELL-certifieringens delar Fitness och Mind.(2017) Strandberg, Lovisa; Jennifer, Andersson; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö; Chalmers University of Technology / Department of Energy and EnvironmentFöljande rapport är ett examensarbete skrivet vid institutionen för Energi och miljö på Chalmers Tekniska Högskola, i samarbete med fastighetsbolaget Platzer Fastigheter AB (Platzer). Platzer ska uppföra en kontors-byggnad som kommer att certifieras med The WELL Building Standard, nivån Core and Shell. Med certifieringen vill de uppnå ökad attraktivitet och marknadsvärde hos fastigheten. Certifieringen är relativt ny i Sverige och världen, vilket innebär att mängden information att tillgå är begränsad kring vilka anpassningar som krävs för fastigheten och om hur intresset från potentiella hyresgäster skulle påverkas av att certifiera en fastighet enligt standarden. Rapporten fokuserar på tio stycken kriterier inom områdena Fitness och Mind från WELL-certifieringen, vilka Platzer har identifierat som svåra att uppnå. Examensarbetets syfte är att undersöka hur personer med ett hyresgästperspektiv ställer sig till de givna kriterierna som föreslås i WELL-certifieringen och till att hyra i en WELL-certifierad fastighet. I studien ingår även ett förslag på ett generellt ramverk för hur man kan uppnå de givna kriterierna inom Mind och Fitness. Målsättningen med arbetet är att besvara följande frågor: • Hur ställer sig personer med ett hyresgästperspektiv till de givna kriterierna i WELL-certifieringen? • Hur ställer sig personer med ett hyresgästperspektiv till att hyra en lokal i en WELL-certifierad fastighet? • Vilka generella åtgärder kan vidtas för att möta de givna kriterierna? Informationen som ligger till grund för arbetet har inledningsvis samlats in från dokumentet The WELL Building Standard med fokus på områdena Fitness och Mind. Denna information kompletterades sedan med litteratur-studier och kvalitativa intervjuer med personer med ett hyresgästperspektiv samt sakkunniga inom områdena WELL-certifieringen, arkitektur, hälsa och välmående. Informationen ligger till grund för en diskussion om hur de givna kriterierna kan vidtas med generella åtgärder samt hur personer ur ett hyresgästperspektiv ställer sig till de givna kriterierna i WELLcertifieringen och till att hyra lokaler i en WELL-certifierad fastighet. Slutligen presenteras rekommendationer för hur Platzer kan möta dessa frågeställningar. Utifrån de svar som getts under intervjutillfällena är personer med ett hyresgästperspektiv positivt inställda till WELL-certifieringen och många anser att det ligger rätt i tiden att fokusera på människan och människans välmående även på arbetsplatsen. Dock är kunskapsnivån angående certifieringen låg hos många och frågor om vad man åtar sig, vad det kostar och vad man får ut av att hyra i en WELLcertifierad byggnad måste besvaras innan ett beslut om att hyra en lokal i en WELLcertifierad fastighet. Vidare presenteras generella åtgärder som kan vidtas för att möta de givna kriterierna inom områdena Fitness och Mind. Dessa åtgärder är sammanställningar av tankar och idéer från litteraturstudier och intervjuer med personer med ett hyresgästperspektiv samt med sakkunniga.
- PostMiljöförbättringar inom grundläggning - Studie kring Gröna kartan för Skanska Sverige AB(2014) Tommy, Börjesson; Svantesson Fridhagen, Johanna; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö; Chalmers University of Technology / Department of Energy and EnvironmentExamensarbetet syftar till att för grundläggningsavdelningen på ett svenskt bygg- och anläggningsföretag undersöka vilken potential som finns att förbättra deras miljöarbete. Examensarbetet ska redogöra för vilka grundläggningsmetoder och miljöverktyg som används mest på avdelningen och hur kunskapen om dessa verktyg ser ut hos de anställda. Utifrån detta redovisas förslag på förbättringar. Faktainsamling har skett genom att anställda med olika befattning på företaget intervjuats och studiebesök genomförts. Information från företagets intranät och rapporter som tidigare behandlat ämnet har använts för att få en helhetsbild av ämnet. Det framgick genom intervjuerna att de anställda arbetar på ett miljömedvetet sätt men att det inte finns någon rutin i miljöarbetet och i användningen av de hjälpverktyg som företaget tagit fram. Ett av dessa verktyg har vi fokuserat mest på i vårt examensarbete. Ett viktigt resultat av studien är att anställda på den undersökta avdelningen redan gör mer än de tror när det gäller miljöarbetet och projekten har därför placerats på högre nivåer på miljöverktyget än vad de anställda är medvetna om. Slutsatsen är därför att en bättre rutin för dokumentation av miljöarbetet behövs så att positiva resultat redovisas i projektets slutfas. Företagets miljöavdelning kan även behöva anpassa verktyget mer utifrån vad som är möjligt att uträtta på respektive avdelning då det i dagsläget är lättare för vissa avdelningar att använda sig av miljöverktyget.
- PostSocial hållbarhet inom fastighets- och byggbranschen(2017) Eriksson, Emma; Melin Strandberg, Tilda; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö; Chalmers University of Technology / Department of Energy and EnvironmentDenna studie är utförd på institutionen Energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola med stöd från ÖrebroBostäder. Studien syftar till att utifrån befintlig forskningslitteratur och en fallstudie ge djupare förståelse för hur aktörer i fastighets- och byggbranschen kan arbeta med social hållbarhet. Frågeställningarna som studien ska besvara är: hur bör social hållbarhet definieras samt hur kan bedömningskriterier utformas för att mäta hur bra man lyckats arbeta med social hållbarhet inom projektet. Resultatet i studiens baseras på en fallstudie av renoveringsprojektet i Vivalla, inom vilken intervjuer och litteraturstudier har genomförts. Många förorter som finns i Sverige idag är byggda under tiden för Miljonprogrammet och präglas nu av utanförskap och segregation. Det är därför viktigt att aktörer inom fastighets och byggbranschen tar ansvar för den sociala utvecklingen när de renoverar eller bygger nytt i dessa områden. Studien Social hållbarhet inom fastighets- och byggbranschen undersöker hur ÖrebroBostäder och Skanska har jobbat med den sociala aspekten i deras renoveringsarbete i Vivalla. Resultatet i studien visar att det finns olika definitioner av social hållbarhet. Det är viktigt att anpassa definitionen efter varje specifikt projekt. Det finns olika sätt att arbeta med hållbarhet, studien tar upp ett antal av de verktyg som finns för att följa upp detta arbete. Utöver det har aktörer i fastighets- och byggbranschen egna arbetssätt som de arbetar efter. Då varje projekt är unikt är det ytterst viktigt att genomföra en behovsanalys och utgå från de krav och förutsättningar som finns. Vid insatser för social hållbarhet är det viktigt att avgränsa arbetet geografiskt och tidsmässig för att göra det möjligt att följa upp och utvärdera resultatet. Inför upphandlingen av Vivallaprojektet ställdes det krav på entreprenören om social hållbarhet vilket resulterade i konceptet Boendebyggarna. Utifrån ÖrebroBostäders krav och kommunens mål ges i denna studie förslag på indikatorer för mätning och uppföljning av social hållbarhet.
- PostVad bidrar mest till hållbar bebyggelse; småhus i trä eller betong - En jämförelse av byggmaterial ur ett livscykel- och hållbarhetsperspektiv(2012) Ingemarsdotter, Andrea; Kirknes Lisle, Kristine; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö; Chalmers University of Technology / Department of Energy and EnvironmentAtt miljöcertifiera ett bostadsområde förutsätter systemtänkande dels ur ett samhällsplaneringsperspektiv och dels ur ett materialvalsperspektiv. I planeringen av bostadsområden ligger ofta fokus på att jämföra byggmaterial ur ett livscykelperspektiv, dvs. utvinning av material till färdigt hus samt ransporter, rivning och avfallshantering. Göteborgs Stads program för miljöanpassat byggande lägger stor vikt vid valen av material men mindre vikt på livsstilsrelaterade frågor. Företaget Derome är specialiserade på trä och delaktiga i hela produktionen av trä, från skog till färdigt hus1. De är verksamma främst i Halland och Västra Götaland och fokuserar på lokal produktion, då en av deras viktigaste frågor är miljön. Området Hulan, i Billdal, skall inte bebyggas före 2020, men Derome kan få tillgång till marken tidigare av kommunen för utveckling av bebyggelse i trä om det går att visa att trä är det fördelaktigaste materialet. Om förslaget blir godkänt och genomfört kommer det att vara det första området i Sverige med miljö-certifiering av ett helt bostadsområde där konstruktionerna består av trä. Syftet med rapporten är att undersöka hur stor andel valet av material bidrar till bebyggelsens klimatpåverkan. Det görs genom en jämförelse av miljöbelastningen i trä-‐ och betongväggar i livscykelperspektivet vagga–grind med den hållbara bebyggelsens klimatpåverkan. Jämförelsen utvärderas mot transporter av byggnadsmaterial, möjligheterna till återanvändning av materialen samt i relation till individens livsstil. Resultaten som tas fram i studien ska kunna användas i praktiken och som stöd i planeringsfasen. Med hjälp av livscykelanalyser beräknas materialens koldioxidutsläpp för en m2 yttervägg i perspektivet vagga-‐grind. Resultaten anpassas till Hulan med hjälp av Göteborgs stads miljöprogram och principerna från ecodesign och hållbart samhällsbyggande. Vidare sätts dessa i ett större perspektiv genom en jämförelse med individens livsstil. Slutsatsen är att tillverkning och transporter för en betongvägg i ett vagga-‐grind perspektiv ger upphov till tre gånger så stora koldioxidutsläpp jämfört med träväggen. Med en vidare systemgräns, dvs. huset och individen, har materialvalet en ytterst liten betydelse då den boendes livsstil utgör en mycket stor del av de totala koldioxidutsläppen.
- PostVägen till att bli klimatneutral, Aktuella strategier och kompensationsåtgärder inom anläggningsprojekt(2018) Nordgren, Nikas; Fransson, Johan; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö; Chalmers University of Technology / Department of Energy and EnvironmentGöteborg som stad och kommun är just nu mitt uppe i stora förändringar vad gäller infrastrukturen. Byggnationer som det västsvenska paketet medför både utsläpp och materialanvändning under produktionstiden. I detta arbete har vi utrett utsläpp inom återvinning och transport för en stadsväg. Med hänsyn till dessa aktiviteter, både deras klimatpåverkan och kostnad, har förslag på rimliga kompensationsåtgärder tagits fram. I syfte att se hur Skanska ligger till i utvecklingen mot klimatneutralitet har även ett antal miljöcertifieringar granskats. På detta sätt kan certifieringarnas påverkan på projekt utvärderas och jämföras, såväl individuellt som emot Skanskas eget miljöverktyg, Gröna kartan. För att genomföra undersökningen har vi använt följande metod: litteraturstudie med fokus på faktakällor och kommunala miljökonsekvensbeskrivningar, intervjuer med Skanska anställda och utomstående kunniga inom ämnet samt beräkningar för koldioxidutsläpp, koldioxidupptag och kostnad. Utifrån dessa miljö- och ekonomibaserade beräkningar och undersökningar har olika resultat tagits fram. Tabellen i materialet som jämför certifieringarna med Skanska visar på att Gröna kartan beaktar allt i undersökningen när det kommer till byggrelaterade kategorier, dock tappar den när det kommer till sociala och ekosystemrelaterade ämnen. Både byte av drivmedel och återvinning av massor på byggplatsen har påvisats vara bra lösningar gällande utsläpp. Vidare kom undersökningen fram till att återvinning av massor i projektet också är ekonomiskt gynnsamt, då många kostnader undviks. Beräkningar i rapporten visar också att kompensationsåtgärder som att plantera träd inte har någon stor påverkan vad gäller klodioxidupptag under vägens livstid.
- PostVarm asfaltsåtervinning - Sveriges utvecklingsmöjligheter inom varm asfaltsåtervinning med influenser från Tyskland(2017) Puljic, Olivera; Andersson Elsborg, Maria; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö; Chalmers University of Technology / Department of Energy and EnvironmentI Sverige utvecklas inte återvinningen av asfalt i samma takt som i vissa andra länder i Europa och därför har syftet med den här studien har varit att granska asfaltindustrin och undersöka potentialen för ökad användning av returasfalt på högtrafikerade vägar på uppdrag ifrån Skanska. Det här har gjorts genom en jämförelse med Tyskland som är ett land i framkant inom ämnet. Rapporten har genomförts genom en litteraturstudie samt intervjuer med olika aktörer i verksamheten och deras synvinkel på ämnet. Målet är att genom studier av Tysklands arbetssätt kunna ge förslag på möjliga åtgärder som går att tillämpa på den svenska asfaltbranschen. Idag finns det begränsningar för hur stora mängder returasfalt som får användas i de olika väglagen för att kunna säkerställa kvalitén på den färdiga vägen. Tyskland har god kunskap om det ingående materialet då de sorterar allt innan användning och kan på så sätt öka mängderna returasfalt i deras vägar. Deras regelverk uppmanar till innovation men är samtidigt strukturerat och tydligt gällande hantering av avfall. Detta har lett till en framgångsrik återvinning av asfalt där Sverige inte når upp till samma nivå av hållbarhet. Rapporten har tagit hänsyn till de olika förutsättningar som finns i länderna men också hur de svenska aktörernas attityd och agerande har varit gentemot användandet av returasfalt fram tills idag och hur det kan ha påverkat utvecklingen i Sverige.