Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses
Länka till denna samling:
Browse
Browsar Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses efter Program "Affärsutveckling och entreprenörskap 180 p."
Visar 1 - 12 av 12
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostAI-styrd fjärrvärmereglering i befintliga kommersiella fastigheter: Hur kan implementering och uppföljning av AI-styrd fjärrvärmereglering i befintliga kommersiella fastigheter utvecklas?(2023) Bratt, Annie; Philipson, Franca; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Ingelhammar, Caroline; Sateei, ShahinBygg- och fastighetssektorn står för över en tredjedel av Sveriges energianvändning, där huvudsakligen förvaltning och uppvärmning svarar för ungefär 70 % av fastigheters totala energiförbrukning. Trots att fastigheter utgör en betydande del av världens tillgångar, är sektorn känd för att vara en utav de minst innovativa branscherna. Stabiliteten i fastighetsindustrins avkastning och svårigheterna med att genomföra omfattande omstruktureringar hindrar anpassningen till förändringar i omvärlden. Inom ramen för Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen strävar alla aktörer inom byggnaders livscykel efter att använda fossilfria och effektiva energikällor. På grund av stigande elpriser och skärpta myndighetskrav ökar incitamenten för fastighetsägare att effektivisera sin energikonsumtion. Fjärrvärme står för hälften av Sveriges värmemarknad och är ett stabilt och effektivt uppvärmningssystem som har anpassats digital över tid. Trots dessa åtgärder står världen inför en klimatkris som kräver omfattande åtgärder och förändringar. Den kombinerade effekten av minskad tillgång till olja och naturgas till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina leder till stigande elpriser. Med ökade krav och regleringar inom nybyggnation och befintliga byggnader bedöms generella åtgärder vara otillräckliga för att möta behoven. Tidigare nämnda orsaker, tvingar alla aktörer att ställa om. Vidare har fastighetsägare har börjat använda sig av Artificiell Intelligens (AI) i fastigheters fjärrvärmesystem, med syftet att energioptimera. Det här examensarbetet syftar till att öka förståelse bland svenska fastighetsägare och kartlägga faktorer som bör beaktas inför implementering av AI. Studien baseras på flermetodforskning där kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer tillämpats, som sedan kompletterats av kvantitativa data i from av en enkätundersökning. En förstudie bestående av en litteraturstudie ligger till grund för studiens frågeställningar, som sedan har genomförts med studiens resultat. Intervjuobjekt samt enkätundersökningar har väsentliga skillnader och likheter. Slutsatsen är att branschmognaden är låg vad det gäller AI i fjärrvärmesystem i kommersiella fastigheter.
- PostAnvändningen av social hänsyn i offentliga byggentreprenadsupphandlingar(2015) Zangana, Ali; Singh, Amrita; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för bygg- och miljöteknik; Chalmers University of Technology / Department of Civil and Environmental Engineering
- PostÅterbruk vid lokalanpassningar En studie om effektivisering av återbruksarbete inom fastighetssektorn(2023) NGUYEN, JACKY; COGNELL, YLVA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, MarieDenna kandidatuppsats utforskar återbruk inom fastighetsbranschen för att främja hållbar utveckling och minska avfall samt resursförbrukning. Återbruk erbjuder möjligheter att minska förbrukningen av råmaterial och uppnå kostnadsbesparingar inom branschen. Trots potentialen som återbruk erbjuder är det fortfarande ett relativt nytt och underutvecklat begrepp inom fastighetsbranschen, där etablerade marknadsramverk och metoder saknas. Denna uppsats undersöker utmaningar och möjligheter med att främja återbruk vid lokalanpassningar av fastigheter och betonar behovet av ökad kunskap, engagemang och strategier bland intressenter. Implementeringen av återbruk vid lokalanpassningar av fastigheter innebär olika utmaningar och möjligheter inom fastighetsbranschen. Studien behandlar tio olika utmaningar, inklusive bristande kunskap och erfarenhet, svårigheter med planering och budgetering, hantering av inventering och tillgänglighet, effektiv demontering, lagring, transport och logistik, möjligheter till återtillverkning, garantier och kvalitetssäkring, uppfyllandet av hyres- och kvalitetsförväntningar samt korrekt mätning av återbrukets omfattning. Föreslagna strategier för att tackla dessa utmaningar inkluderar att förbättra kunskap och erfarenhet genom utbildningsprogram och samarbeten, integrera återanvändning i planerings och designprocessen genom workshops, implementera delade databaser eller inventeringssystem, utnyttja modulära lösningar, optimera lagringsutrymmen, samarbeta med materialåterförsäljare för effektiv logistik, främja samarbete mellan branschaktörerna, öka medvetenheten och involvera återförsäljare av byggmaterial i återtillverkningsprocessen, samt införa standardiserade kvalitetssäkrings- och garantiförfaranden. Genom att informera potentiella hyresgäster om fördelarna med återanvändning förebygger man skepsis kring materialets kvalitet, vilket kan förbättra uthyrningspotentialen. Utvecklingen av en standardiserad metod för att mäta återbruk kommer att möjliggöra tillförlitliga och jämförbara data för att bedöma miljöfördelar och följa upp framsteg.
- PostEn attraktiv stadsbyggnadsmiljö i Olofstorp(2022) Rifai, Roba; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie; Strid, MarieGöteborgs stad har nu sin största stadsutveckling. Till och med år 2035 kommer Göteborg växa med nästan en tredjedel i befolkningsmängd. (Göteborgs stad, 2022). I dagsläget är de centrala ytorna i Göteborg helt utnyttjade och svårt att bebyggas med nya verksamheter och bostäder. På grund av den begränsade ytan i de centrala delarna kan potentiella utvecklingsområden utanför centrum utnyttjas. Ett av dessa potentiella utvecklingsområden är Olofstorp som ligger inom området Bergum. Olofstorp tillhör den nordöstra delen av Göteborgs kommun. Syftet med detta arbete är att undersöka förutsättningarna för att utveckla ett attraktivt och hållbart Olofstorp. Med hjälp av en hållbarhetsbedömning av tre möjliga scenarier för en utveckling av ett planområde inom Olofstorp kommer förutsättningarna undersökas. Planområdet inom Olofstorp lokaliserades med hjälp av en litteratur- och kartstudie för att hitta området som är lämpligast att utveckla och bebygga. Med hjälp av litteraturstudien gavs upplysning på vad hållbar utveckling är och vilken vision som föreligger för Olofstorp. Detta gav möjlighet till att skapa framtidsscenarier, ”Utökad service”, ”Kombinera ny och gammal” samt ”Total förändring”. Varje scenario har en tidslinje. Resultatet av studien gav att scenariot ”Utökad service” är ett mindre kostsamt alternativ än de andra alternativen. ”Total förändring” blev det dyraste scenariot. För att kunna värdera vilket scenario som bedöms trovärdigast ur ett hållbarhetsperspektiv undersöks respektive scenario mot FN:s globala mål och Göteborgs egna miljömål. Detta sker med hjälp av indikationstabeller. Med hjälp av denna studie resulteras det bästa alternativet för Olofstorp är blandstadsscenariot.
- PostFrån skräp till guld Nyckelfaktorer för ekonomiskt hållbar omställning mot återbruk för byggföretagen(2023) HEDEÅS, ALICE; NORDLUND, REBECCA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE); Strid, MarieSAMMANFATTNING Återbruk är ett högaktuellt ämne till följd av det ökade intresset i samhället. Både på grund av möjligheterna att skapa kreativ arkitektur och förse byggnader med historia och identitet, men även på grund av de ekologiska hållbarhetsaspekterna. Den ekonomiska hållbarheten är dock inte lika självklar inom ämnet, då användandet av återbrukade material i byggprocessen kräver både tid, resurser och nya tillvägagångssätt. Syftet med detta examensarbete är därav att utreda för vilka nyckelfaktorer som finns för att byggföretag ska kunna göra omställningen mot återbruk ekonomiskt hållbar. Målsättningen med arbetet är att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för återbruket idag genom en fallstudie. Detta ska slutligen resultera i nyckelfaktorer för fallföretagets framtida cirkulära produktion, vilket kräver bred kunskap och förståelse för dess verklighet. För att generera ett examensarbete med hög validitet är det valda ramverket för insamling av data av en kvalitativ natur. Empirin kommer i arbetet till övervägande del grundas på̊ semistrukturerade intervjuer som möjliggör för en djupare förståelse för de delprocesser som berörs i samband med återbruk. Resultatet visar att de hinder som finns för återbruket innefattar både interna och externa faktorer för byggföretagen. Den allra största kostnadsfaktorn innefattar logistiska svårigheter i både projektering, demontage och hantering av det material som ska återbrukas. Vidare finns även problem kopplat till juridiska frågor, ekonomiska incitament samt bristande efterfrågan. Ett mindre konkret hinder som diskuteras i detta arbete är den konservativism som förekommer inom byggbranschen, vilken kan orsaka ett visst motstånd till den processförändring som nyttjandet av återbrukade byggnadsmaterial innebär. Trots att återbruk är ett komplext ämne som kan kopplas till flertalet olika problem visar resultatet även att det finns både kunskap, erfarenheter och vilja som kan möjliggöra för fallföretaget att på egen hand överkomma dessa hinder. Med hjälp av de nyckelfaktorer som presenteras i detta arbete kan både fallföretaget och andra byggföretag påbörja omställningen mot användandet av återbrukade material i byggproduktionen.
- PostHåll bostadsaffärerna flytande under lågkonjunktur! En studie av modeller som kan trygga köpare till köp av nyproducerade bostadsrätter i en lågkonjunktur(2023) HELLGREN, SOFIA; SCHMACHTL, AMALIA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Markhede, HenrikDet finns flertalet argument som talar för att nyproducerade bostadsrättsaffärer behöver hållas flytande och kunna fortgå under en lågkonjunktur. Dels för att råda bot på den bostadsbrist som finns i Sveriges storstadsregioner idag, dels för att bidra till en stark bruttonationalprodukt (BNP) för landet. Under en lågkonjunktur tenderar bostadsmarknaden att stagnera vilket leder till att byggnationer och försäljningen av nyproducerade bostadsrätter nästan helt stannar av. Detta är en verkligheten under våren 2023. I en lågkonjunktur med skenande räntor och hög inflation har privatpersonens köpkraft minskat markant. Befolkningen är orolig för framtiden och därför även återhållsamma med sina resurser. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur köpare kan tryggas till köp av nyproducerade bostadsrätter även under en lågkonjunktur, vilket i sin tur kommer skapa ökade förutsättningar för att produktionen av nyproducerade bostadsrätter ska kunna fortgå. Examensarbetet har utgått från en flermetodsforskning med en kvalitativ strategi som huvudsakligt förhållningssätt. Den kvalitativa strategin har bestått av semistrukturerade intervjuer samt två kvalitativa enkätundersökningar. Resultatet har påvisat fördelar och nackdelar för åtta olika trygghetsmodeller som kan nyttjas av bostadsutvecklare under lågkonjunktur.
- PostHur attraktivitet kring äldre kontorsfastigheter skapas En kvalitativ undersökning om vilka kvaliteter äldre kontorsfastigheter i Göteborgs innerstad saknar och hur attraktiviteten hos dessa kan öka(2023) LARSON, AXEL; SOLUM, VENDELA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, MarieI takt med den ökade produktionstakten av kontorsfastigheter och det därmed ökade utbudet av kontorslokaler har vakansgraden i Göteborg nått rekordnivåer de senaste åren. Främst återfinns dessa vakanser i det äldre och omoderna fastighetsbeståndet, vilket tyder på en hög efterfrågan på högkvalitativa kontorslokaler. För att inte riskera att de äldre kontorsfastigheterna tvingas rivas för att ge plats åt nyproducerade kontor, vilket skulle ha en negativ påverkan på bygg- och fastighetsbranschens klimatavtryck, är det av vikt att öka förståelsen för varför de äldre kontorslokalerna väljs bort till förmån för de nyproducerade. Vidare är det viktigt att utreda hur man kan skapa attraktivitet för och ta vara på det befintliga beståndet. Studien baseras på en kvalitativ undersökningsstrategi som utgörs av litteraturstudier samt semistrukturerade intervjuer med kunniga personer inom branschen och med hyresgäster som omlokaliserat sin verksamhet de senaste två åren. Studien påvisar att fastighetens ålder saknar betydelse för valet av kontorslokal vid en omlokalisering, i stället handlar det om hur väl lokalen och fastigheten möter hyresgästens behov. Kontorets betydelse för företag har ändrats och därmed har även företagens behov gjort det. De kontorsfastigheter som byggs idag erbjuder tjänster och egenskaper som möter dessa behov och av den anledningen är det av vikt att som fastighetsägare känna till vilka dessa behov är och arbeta för att möta dem. Resultatet påvisar samband som tillsammans med litteraturstudier går att härleda till faktorer som skapar attraktivitet kring kontorsfastigheter och lokaler. Vidare visar studien även på vad som kännetecknar de äldre lokaler som anses svåruthyrda och därmed mindre attraktiva. Utifrån studien kan slutsatsen dras att det som fastighetsägare handlar om att vara lyhörd för kundens behov och därefter rikta och anpassa erbjudandet till rätt kundgrupp, samt att det är bättre att göra något än ingenting alls.
- PostKommersiell delningsekonomi: Optimering av LOA-användning för ökad trygghet och hållbarhet En undersökning om kommersiell lokalanvändning över dygnets alla timmar samt dess sociala påverkan(2023) BRUNSSON, DAVID; ISÉNI, LEO; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, MarieArbetet undersöker kommersiell delningsekonomi som ett sätt att utnyttja LOA över dygnets alla timmar. Liknande koncept finns idag på marknaden i form av coworking, ett koncept som etablerats. Undersökningen syftar på att visa om lokaler kan nyttjas de tider de annars står vakanta. Undersökningsmetoden gick ut på att genomföra en kvalitativ litteraturgenomgång samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Litteraturgenomgången användes som grund för att formulera frågor till intervjuerna men också för att skapa förståelse för ämnet. De semistrukturerade intervjuerna undersökte därefter definitionen, möjligheterna och svårigheterna med frågeställningen för att skapa en förståelse för fastighetsägares perspektiv på frågan. Respondenterna bestod till största del av fastighetsägare, men också en lokalförvaltare. Intervjusvaren låg som grund till resultatdelen för att i diskussion- och analysdelen kunna koppla samman resultat och litteraturgenomgång för diskussion och tematisering av undersökningen. I resultatet presenteras respondenternas inställning till kommersiell lokaldelning. De definitioner, möjligheter, svårigheter samt social påverkan som identifierades presenteras även här. Respondenterna lyfter att konceptet är av stort intresse, men inte problemfritt. Det sätts fokus på att kommersiell delningsekonomi kan användas som ett verktyg för att öka ett områdes trygghet och upplevda säkerhet. Därtill finns det ett stort behov att undersöka huruvida konceptet går att applicera i praktiken. Slutligen besvaras frågeställningen som svår och ännu inte utforskad - men med möjligheter att öka tryggheten och den sociala upplevda känslan i områden genom kommersiell delningsekonomi som ett verktyg. Det finns också stora möjligheter att använda kommersiell delningsekonomi som ett sätt att samnyttja lokaler - förutsatt att ansvarsfrågan löses.
- PostPlatsutveckling genom BID-inspirerad samverkan: En fallstudie av Brahegatans platsutvecklingsprocess(2023) BELTRAN, DAYHANE; TRAJCEVSKA LOPES, MAGDALENA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, MarieDet är ett konstaterat svårt uppdrag att genomföra platsutvecklingsarbeten i områden som präglas av mycket kriminalitet. Ett område med ett pågående platsutvecklingsarbete är Gamlestaden. Arbetet med att utveckla stadsdelen har pågått sedan 2001 och startade som en reaktion av Gamlestadens lägesbild som då präglades av kriminalitet, förfall och social utsatthet. Som en reaktion på detta bildade lokala fastighetsägare och bostadsrättsföreningar den ideell föreningen ”Fastighetsägare i Gamlestaden”, inspirerad av BID samverkansmodellen. Problemet som undersöks i rapporten är utvecklingsarbetet på Brahegatan, en centralt belägen gata i Gamlestaden. Syftet med examensarbetets undersökning är att redogöra för vilken påverkan BID som samverkansmodell haft på platsutvecklingsarbetet på Brahegatan. För att ta reda på detta grundas examensarbetet i en fallstudie på gatan. Tidigare forskning, semistrukturerade intervjuer, dokument från organisation och deltagande observationsmöten har även genomförts och analyserats med syfte att besvara arbetets frågeställning. Resultatet visar på att en BID inspirerad samverkan haft stora fördelar i platsutvecklingsarbetet. Modellen har bidragit med en struktur i utvecklingsarbetet som generellt är svårt att upprätthålla i ett arbete med så många olika aktörer inblandade. Framförallt har samverkansmodellen främjat engagemang hos majoriteten av aktörerna på Brahegatan. Vidare har modellen främjat ett starkt samarbete hos medlemmarna i BID Gamlestaden vilket resulterat i att aktörerna tagit ett gemensamt agerande i utvecklingsarbetet. Till följd av detta är flera aktörer övertygade om att de tillsammans lyckas åstadkomma mer än vad de hade gjort på egen hand. En konsekvens av det goda samarbetet är det samordnade utvecklingsarbetet som drivs av att flera olika aktörer gått samman och bidrar med både tid, kunskap och ekonomiska medel till gemensamma insatser. Aktörerna har vidare kunnat arbeta med trygghetsfrämjande arbeten och insatser som främjar levande gatuplan.
- PostReducera Brus med BUS En fallstudie om landet lagoms detaljplaneprocess med förslag till effektivisering(2023) ANDERSSON, MALIN; PALMQUIST, LISA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie2020 konstaterade Västra Götalandsregionen att Västsverige expanderar och att kommunerna står inför en förtätning av både näringsliv och bostäder (Västra Götalandsregionen, 2020). För att möjliggöra detta krävs beslut om nya detaljplaner och därmed en fungerande planprocess. De nuvarande långa ledtiderna gör att byggandet redan ligger efter och det krävs därför någon form av förändring. En förändring kan vara att låta den privata sidan i allt större utsträckning involveras i processen, vilket den statliga utredningen om privat initiativrätt utreder (SOU 2019:9). Förhoppningen är att genom att låta planintressenten ta initiativ till och vara med i kommunens arbete att ta fram detaljplaner sker en effektivisering av processen. I Västsverige finns idag redan exempel på där privat sektor varit med och drivit processen för att ta fram detaljplaner. Byggherredriven detaljplan har hittills varit något av en vattendelare då det finns meningsskiljaktigheter kring dess eventuella fördelar. Därför syftar denna rapport till att identifiera olika aktörers beskrivning av vad som avses med en byggherredriven detaljplan. Utöver definitionen syftar examensarbetet till att undersöka varför detaljplaneprocessen är långdragen och om de ökade kraven på hållbarhet kan vara en av orsakerna. En följd av de långa ledtiderna är avtrycket på slutpriset. Hyresgästen riskerar därför att få kompensera för den utdragna processen genom höjda hyresnivåer. Detta gör att marknaden på sikt riskerar att exkludera målgrupper med mindre kapital och arbetet vill därför illustrera hur detaljplaneprocessen ser ut i några utvalda kommuner i Västsverige. Examensarbetet har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer från ett styrt urval med respondenter både från kommunal och privat sektor med god branscherfarenhet. Därefter utfördes en fallstudie över detaljplaneprocessen med involvering av privat aktör. Resultatet leder till fyra förslag för framtida effektivisering av detaljplaneprocessen, bland annat det nya begreppet detaljplan i BUS, Bransch Under Samverkan. Detta för att kunna underlätta för detaljplaneprocesser som involverar exploatörer och för att visa på möjligheten att standardisera ett nytt arbetssätt som förenklar flödet för både privata aktörer och för kommuner. Denna studie kan därför ses som ett underlag till hur kommuner och byggherrar kan arbeta tillsammans med att driva detaljplanprocesser.
- PostUtforskande av delningsekonomins potential för kontorsuthyrning: En fallstudie av Higabs förutsättningar och strategier för uthyrning av kontorslokal(2023) Nabil Abdsater, Ahmad; Kadem, Hussein; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Markhede, Henrik
- PostVärdeskapande på tak En studie av hur Centrumhuset kan aktiveras med fokus på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.(2023) NILSSON, KAJSA; UTTERHALL, FRIDA; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, MarieI dagsläget råder det brist på oexploaterad mark i innerstäder. Examensarbetet har genomförts i syfte att undersöka hur onyttjad takyta kan utformas för att främja social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för såväl fastighetsbolag som brukare. Fastighetsbolag förvaltar och utvecklar fastigheter i syfte att öka dess ekonomiska värde och aktivering av taket är ett exempel på sådan utveckling. Beroende på hur fastighetsbolaget utformar taket kan det även medföra sociala och ekologiska fördelar. Examensarbetet har utgått från fastigheten Centrumhuset som ligger centralt beläget i Göteborg. Fastighetsbolaget Vasakronan strävar efter att höja värdet på fastigheten och examensarbetet har genomförts i syfte att undersöka hur Centrumhusets tak kan utformas för att maximalt öka dess sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhet. Metoden bestod av en förstudie där två okulära besiktningar genomfördes för att få en lägesbild över fastigheten och dess nuvarande utformning. Fallstudien hade en kvalitativ strategi i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktörer i branschen och forskare. Resultatet visade att hälsa och trygghet är grundläggande nyckelfaktorer för att uppnå social hållbarhet på aktiva tak. För att uppnå ekologiska inslag är det fördelaktigt att inkludera gröna tak, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Där är valet av vegetation avgörande. Ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan även uppnås genom energiproduktion från solceller. Ekonomisk vinst för staden kan uppnås genom gröna tak och att fastighetsvärdet ökar i samband med ett taks aktivering. Arbetet har utgått från en specifik byggnad i en specifik stad, fastigheten Inom Vallgraven 7:5, Göteborg. Resultat gällande byggnadens förutsättningar, Fredsstan och staden Göteborg bör därför inte generaliseras utanför dessa avgränsningar. Denna sammanställning föreslås användas som underlag för framtida projekt med liknande förutsättningar och geografiskt läge. Slutsatsen med arbetet är att sociala, ekonomiska och ekologiska värden kan kombineras på tak. Däremot finns det vissa aspekter att ha i beaktning vid utformningen eftersom vissa värden kan vara svåra att kombinera. Examensarbetets slutsats bygger på resultatet och visualiserar tre konceptförslag på hur en sådan lösning kan utformas på Centrumhusets tak.