Världen // World
Länka till denna samling:
Samlingen innehåller modeller av byggnader av namngivna arkitekter eller konstruktörer från olika delar av världen förutom Norden.
Alla bilder är fria att använda under Creative Commons-licens CCBY.
The collection contains models of buildings by named architects or constructors from various parts of the world apart from the Nordic countries.
All images are free to use under Creative Commons license CCBY.
Browse
Browsar Världen // World efter Titel
Visar 1 - 20 av 172
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostAnatomisk teater(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1961) Olovsson, Hans; Thomaeus, Bo; Torsdotter-Karlsson, Anne-SofieModellen föreställer den anatomiska teatern vid Madrids universitetssjukhus, byggd 1934. Konstruktör var E. Torroja och arkitekt M. S. Arcas. Rummet har en fri golvyta på nästan 25 m i diameter och mitt i rummet höjer sig en åttakantig fönstervägg. Tak- och fönsterväggar har gjorts till en fast konstruktion av konsolbalkar, som vilar på pelare i rummets ytterväggar. Då pelarna bara tar upp tryckkrafter, har de kunnat göras tunna. Momenten i konsolbalkens vertikala arm motverkas av två ringar över och under fönstren, den undre dragen och den övre tryckt, men hållen i läge av svagt bågformade ribbor över mittaket. Konstruktionen har förstyvats mot vind, genom att den kring fönstren utformats som en Vierendeelbalk.
- PostAnglosaxisk öppning(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1995) Ader, Gustav; Jönsson, Åsa; Näslund, Linda; Ninni, Sörensson
- PostAnienekloaken(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1971) Slättberg, Hildegard; Söderberg, Peter; Östman, StefanModellen visar ett enkelt valv, som består av stenblock, lutade mot varandra.
- PostAphaiatemplet(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1968) Florstam, Jan; Lindberg, Peter; Losberg, BoelDet grekiska templet var inte tillgängligt för andra än prästerna. Alla offerceremonier skedde utanför. Cellan, den inre gudaboningen, låg bakom kolonner utefter alla sidor, utan någon markerad ingång. Afaiatemplet från början av 400-talet f Kr är ett doriskt tempel byggt i kalksten, där formspråket antyder en utveckling ur träbyggnadstekniken. Modellen visar templets konstruktion. Cellan har murade väggar och kolonnader i två våningar, som bär upp takstolarna i trä. Taket täcktes av terrakottaplattor. Se också modell 333.
- PostAuditorium vid Massachusets Institute of Technology(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1959) Holmgren, Jan; Posselius, Thomas; Tengroth, OlofModellen visar samlingssalen vid Massachusets Institute of Technology, ritad av Eero Saarinen. Taket utgörs av ett dubbelkrökt skal av armerad betong, 9 cm tjockt. Skalet omvandlar påförda laster till spänningar, som fördelas jämt över ytan. Den dubbelkrökta formen förstyvar konstruktionen. Taket är geometriskt regelbundet avskuret efter den trangulära planformen, så att spänningarna koncentreras vid tre stöd. Där har taket en tjocklek av 60 cm.
- PostBåge till stödställning vid byggandet av Pont de Neuilly(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1968) Jansson, Olof; Johansson, Christer; Ryberg, TorstenDe murade Broara nådde sin fulländning på 1700-talet. Brobyggaren Jean Rodolphe Perronet använde de nya matematiska metoderna, för att konstruera smäckrare Broarän någonsin tidigare. Bron vid Neuilly, byggd 1768-72, betraktades som ett av tidens mest vågade byggen. Valven var låga men breda, båglinjen var sammansatt av olika cirkelbågar. Modellen visar en av bågarna i den väldiga träställningen för bygget. Perronet har noggrant beskrivit hela brobygget. Rivningen av ställningarna utgjorde ett välregisserat skådespel för en celeber publik. Se även modell 123.
- PostBostadshus på Celebes(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Jansson, Bertil; Lindén, BoKoelawiområdet i centrala Celebes är ett bergslandskap, genomskuret av djupa dalgångar, där vattendragen forsar fram. Den mesta bosättningen finns i dalgångarna, där de svagt sluttande lerslätterna, forna sjöar, används för risodling. Bevattningssystem reglerar vattentillförseln till dammarna och leder bort vattnet vid regnperioder. Husen byggs med höga träfundament. Grunden består av korslagda stockar i sex lager. De nedersta stockarna vilar på stenar. Huset utgörs av ett rum med väggar av uppfläkt och flätad bambu och taket täckt av palmblad. Takåsen är täckt av idjoek, långa palmfibrer. Mitt i rummet finns eldstaden, en sandfylld låda i golvet, och över den hänger en fyrkantig låda för förvaring av torkad mat eller ved. Dörren utgörs vanligen av en skärm av flätad bambu.
- PostBurjatihydda(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1963) Göransson, LennartBurjatihyddorna, som från början alltid var flersidiga, fick med tiden en kvadratisk form med spetsigt tak. Från början var de helt utan fönster, men med en öppning i taket för röken från eldstaden mitt i rummet. Se också modell 31.
- PostBurjatihydda(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1963) Ginhoven, Ingvor vanBurjater är ett boskapsskötande folk i de mongoliska delarna av Sibirien och Kazachstan. Från början var de nomader, men blev bofasta på 1600-talet. Som nomader bodde de i jurt, som sedan ersattes av timmerhus med jurtans centraliserade plan. De var från början mångsidiga med 8-12 sidor. Se också modellerna 25 och 30.
- PostByn Makouango(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1972) Drevik, Hans; Hammar, Marianne; Johansson, Sören; Rosén, Tomas; Strandin, Dag; Svensson, Janet; Sylvén, Caroline; Thureborn, Magnus; Öhman, UllaModellerna visar en del av byn Makouango vid Kongofloden. Männen i byn är fiskare och kvinnorna ansvarar för barn, husdjur, maniokodling och keramiktillverkning.Flodens vattennivå varierar under året upp till fem meter med en översvämningsperiod i december. Husen byggs på områden över högvattennivån. Modellerna visar hus, som byggts på små utfyllda terrasser. Terrasserna är förstärkta med flätade pålverk mot erosion och används under lågvattenperioder att sitta på eller arbeta vid. Vid högvatten utgör de enda markyta. Husen har klinade väggar och tak av palmbladssjok (kunza). Ett av köken har också väggar av kunza, vilket varit brukligt tidigare. Modellernas hyddor befinner sig i olika stadier av uppbyggnad. Köken är inrymda i separata hus. Denna husgrupp bebos av fader med familj samt två söner med familjer, tillsammans 18 personer.
- PostByn Makouango(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1972) Drevik, Hans; Hammar, Marianne; Johansson, Sören; Rosén, Tomas; Strandin, Dag; Svensson, Janet; Sylvén, Caroline; Thureborn, Magnus; Öhman, UllaModellerna visar en del av byn Makouango vid Kongofloden. Männen i byn är fiskare och kvinnorna ansvarar för barn, husdjur, maniokodling och keramiktillverkning.Flodens vattennivå varierar under året upp till fem meter med en översvämningsperiod i december. Husen byggs på områden över högvattennivån. Modellerna visar hus, som byggts på små utfyllda terrasser. Terrasserna är förstärkta med flätade pålverk mot erosion och används under lågvattenperioder att sitta på eller arbeta vid. Vid högvatten utgör de enda markyta. Husen har klinade väggar och tak av palmbladssjok (kunza). Ett av köken har också väggar av kunza, vilket varit brukligt tidigare. Modellernas hyddor befinner sig i olika stadier av uppbyggnad. Köken är inrymda i separata hus. Denna husgrupp bebos av fader med familj samt två söner med familjer, tillsammans 18 personer.
- PostByn Makouango(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1972) Drevik, Hans; Hammar, Marianne; Johansson, Sören; Rosén, Tomas; Strandin, Dag; Svensson, Janet; Sylvén, Caroline; Thureborn, Magnus; Öhman, UllaModellerna visar en del av byn Makouango vid Kongofloden. Männen i byn är fiskare och kvinnorna ansvarar för barn, husdjur, maniokodling och keramiktillverkning.Flodens vattennivå varierar under året upp till fem meter med en översvämningsperiod i december. Husen byggs på områden över högvattennivån. Modellerna visar hus, som byggts på små utfyllda terrasser. Terrasserna är förstärkta med flätade pålverk mot erosion och används under lågvattenperioder att sitta på eller arbeta vid. Vid högvatten utgör de enda markyta. Husen har klinade väggar och tak av palmbladssjok (kunza). Ett av köken har också väggar av kunza, vilket varit brukligt tidigare. Modellernas hyddor befinner sig i olika stadier av uppbyggnad. Köken är inrymda i separata hus. Denna husgrupp bebos av fader med familj samt två söner med familjer, tillsammans 18 personer.
- PostByn Makouango(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1972) Drevik, Hans; Hammar, Marianne; Johansson, Sören; Rosén, Tomas; Strandin, Dag; Svensson, Janet; Sylvén, Caroline; Thureborn, Magnus; Öhman, UllaModellerna visar en del av byn Makouango vid Kongofloden. Männen i byn är fiskare och kvinnorna ansvarar för barn, husdjur, maniokodling och keramiktillverkning.Flodens vattennivå varierar under året upp till fem meter med en översvämningsperiod i december. Husen byggs på områden över högvattennivån. Modellerna visar hus, som byggts på små utfyllda terrasser. Terrasserna är förstärkta med flätade pålverk mot erosion och används under lågvattenperioder att sitta på eller arbeta vid. Vid högvatten utgör de enda markyta. Husen har klinade väggar och tak av palmbladssjok (kunza). Ett av köken har också väggar av kunza, vilket varit brukligt tidigare. Modellernas hyddor befinner sig i olika stadier av uppbyggnad. Köken är inrymda i separata hus. Denna husgrupp bebos av fader med familj samt två söner med familjer, tillsammans 18 personer.
- PostByn Sot Noi(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1966) Aneljung, Börje; Jacobsson, Margareta; Jansson, Bo; Svensson, MarianneModellen visar byn Sot Noi i det övre lametområdet i norra Laos, som den såg ut i slutet av 1930-talet. Landet är bergigt med djungelvegetation och med monsunklimat. Invånarna odlar ris på svedjor, som återväxer i 12-15 år, och lever i övrigt på jakt, fiske och samlande av vilda växter. Byn är belägen på en bergskam i närheten av ett vattendrag, fritt från dimman och malariamyggorna i dalgångarna. Byn består av 38 hushåll. Bostadshusen ligger med sina verandor vända mot bygatan och mitt i byn ligger torget med byhus och övernattningshus. I byns utkanter ligger lador och inhägnade trädgårdar för grönsaks- och fruktodling.En karavanväg genom djungeln passerar förbi byn och har bidragit till att en del yngre män har flyttat bort. Hushållen är därför relativt små och antalet hushåll i gengäld stort i förhållande till andra lametbyar. Bysammanhållningen är allmänt sett svag och vid konflikter mellan hushåll är en delning och utflyttning av byn vanlig.
- PostCaesars forum(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1969) Hedelin, Sten; Linde, Mats; Lundberg, AndersModellen visar exempel på raka och bågformade kilstensvalv i romerskt murverk av Opus quadratumtyp. Torget har omgivits av tabernor, öppna butiker i bostadshusens bottenvåningar. Tabernorna är i tre våningar där den översta omsluts av bågvalv. Mellanbjälklagen har utgjorts av trägolv, som vilat på de raka valven av lätt tuffsten med slutstenar av travertin.
- PostCapanna(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Lindberg, Gösta; Lundberg, PerModellen visar en capanna, en rishydda, som herdar och kolare på campagnan i Italien bygger som en- eller flerfamiljsbostad. Hyddan byggs ny vid behov, flyttas inte. Höga stänger lutas mot varandra och surras mot en nock. Pålar slås ner i marken en bit innanför stängerna och surras fast vid dem. Mellan pålarna flätas vidjor till en vägg och ovanför väggen flätas taket. De sneda stängernas nedersta delar sågas sedan bort. Taket täcks med gräs eller vass. Se också modell 10.
- PostCastelvecchio byggnad(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 2021) Linton, Johan; Erdenebaatar, Khulan; Schönbeck, FabianItaliensk medeltida fästning med stor omvandling under andra halvan av 1900-talet till ett museum.
- PostCastelvecchio Golv(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 2021) Linton, Johan; Eriksson, Astrid; Eriksson, Rebecka; Lifmark, MaxCarlo Scarpas nya golv möter det befinntliga golvet i den norra museedelen (Vitputsade byggnaden) Det nya golvet består av gjuten betong vilken är inramad av ljus prunsten. Prunstenen går även i breda ränder längs med betongsektionerna och en svagt rosafärgad variant återfinns på väggarna i de smala passagerna. Betonggolvet går inte hela vägen fram till väggarna utan lämnar ett mellanrum där det gamla golvet går att se.
- PostCastelvecchio Huvudentré(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 2021) Linton, Johan; Carlsson, Kajsa; Kindvall, Julia; Sandin, OscarYttre delen av huvudentrén in till museet som ligger i den nordöstra delen av Castelvecchio.