Chalmers modellkammare // Chalmers Model Archive
Använd denna länk för att länka till samlingen:
Chalmers Modellkammare består av arkitekturmodeller som byggts av studenter på Chalmers Arkitekturskola inom olika kurser från 1960-talet fram till idag. Modellerna finns digitaliserade och är sökbara här.
Ungefär 200 av modellerna finns fysiskt bevarade och bland de digitaliserade finns även modeller som av olika anledningar har gallrats ut. Arbete pågår med att komplettera äldre modeller med foton.
Den fysiska samlingen kan ses i källaren på Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, ChalmersTekniska Högskola. Samlingen är öppen mån-fre 11.30-13.30.
Alla bilder är fria att använda under Creative Commons-licens CCBY.
Vill ni besöka samlingen och se en särskild modell, kontakta Tabita Nilsson.
Chalmers Model Archive consists of architectural models built by students at Chalmers School of Architecture within various courses from the 60s until today. The models are digitized and searchable here.
Approximately 200 of the models are physically preserved and among the digitized models there are models that have been withdrawn for various reasons. Work is underway to supplement older models with photos.
The physical collection can be seen in the lower level of the Department of Architecture and Civil Engineering, Chalmers University of Technology. The collection is open for viewing Mon-Fri 11.30am-1.30pm.
All images are free to use under Creative Commons license CCBY.
If you want to visit the collection and see a particular model, please contact Tabita Nilsson.
Browse
Browsar Chalmers modellkammare // Chalmers Model Archive efter Publicerad
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostSchweizisk bondgård(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1950) Pétremand, ClaudeDenna typ av bondgård, med varianter, är särskilt vanlig i de västra alpområdena och utvecklades under högmedeltiden. Efter det romerska storgodssystemets upplösning, började alltefter ensamgårdar att uppföras. Boskapsskötseln dominerade framför åkerbruk. Under vintern hölls djuren i stall och ladugårdar och de krävde stora förråd av hö. Ladugårdarna försågs med övervåningar för höet och bostäderna integrerades med bottenvåningarna. Värmen har kunnat utnyttjas effektivt och under snörika vintrar har det varit praktiskt att gården legat under ett tak. Gåva av Claude Pétremand, Colmar, Frankrike.
- PostTunnvalv, principmodell(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1953)Tunnvalv är en tunnelliknande valvtyp, vars grundform är en halv cylinder. Det är en enkel stenbyggnadsteknik, som lämpar sig för långa men relativt smala rum. Valven muras med hjälp av en halvcirkelformad träställning. Se också modellerna 47, 260, 272 och 282.
- PostMoriskt ribbvalvsystem(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1954) Graudums, Andrejs; Hansson, LarsIslamiterna var de första att konstruera lätta valv med ribbor. Modellen visar ett stjärnvalv som det i moskén i Cordoba i Spanien, byggd på 900-talet. Se också modell 143.
- PostRomanskt valvsystem, principmodell(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1954) Söderström, Sten; Tedro, SvenDe romanska kyrkorna har slutna rum liksom de fornkristna, men rum och väggar har givits rytmik genom indelning med valv, bågar och kolonner. Kryssvalven består av fyra tunnvalv, som skär varandra i räta vinklar. I tyska domer släppte man in ljus i mittskeppet, genom att just slå kryssvalv över det. Planen blev bunden av ett system av kvadratiska rumsdelar och rummets bredd begränsades. Se också modell 93.
- PostUnggotiskt valvsystem, Bourges(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1954) Molid, Gunnar; Sonmark, JanModellen visar valvsystemet i katedralen i Bourges (se också modell 255). Gotiken uppstod i Frankrike omkring 1150 med en ny religiös anda. Medan det romanska kyrkorummet präglades av stillhet, speglar det gotiska spänningen mellan det jordiska och det ogripbara himmelska. Spetsbågen, ribbvalvet och strävbågen är gotikens byggnadstekniska förutsättningar, men de hade skapats tidigare. De formade rum, där murarna ersattes av tunna skelett, där varje bärande linje gavs en egen form och väggarna utgjordes av glas. Valven kunde göras högre och vidare än tidigare. Spetsbågen förde ner sidotrycket från valven mer vertikalt och möjliggjorde rektangulära travéer, som halverade bördan. Ribborna förenklade stödkonstruktionernavid bygget. Genom strävbågen flyttades det horisontala trycket ut till en stödpelare. De gotiska katedralbyggena var långvariga och engagerade periodvis hela städers befolkning.
- PostSt Paul's Cathedral(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1954) Brolin, Göran; Winblad, UnoEfter branden i London 1666 fick Sir Christopher Wren i uppdrag att utöver ett 50-tal mindre kyrkor också återuppbygga St Paul's Cathedral. Han var inte utbildad murare eller arkitekt, utan naturvetenskapsman. Han uppfann en ny konstruktion för kupolens byggande. Den består av ett inre halvklot av sten och ett yttre av kopparplåt på trätakstol. En mellankupol av tegel bär upp den tunga stenlanterninen och stöder yttertaket. Tegelkupolen är konformad, för att spara material, men blev därigenom stabilare. Nertill är den armerad med en dubbel järnkätting, som tar upp sidotrycket.
- PostBamilekehydda(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Löfström, Gertrud; Palmgren-Hultén, ChristinaModellen visar en hydda, där rummets väggar är byggda på traditionellt vis av dubbla skikt bambu, som surrats samman med hjälp av palmbladoch sedan klinats. Hyddan kan vara delad i flera rum. Gårdens mest betydelsefulla hydda omges av pelare. Landet är tättbebyggt och gårdarna ligger i samhällen, tidigare kungadömen, kring hövdingens gård, som är en stor anläggning axiellt uppbyggd med hövdingens hus centralt beläget vid ett torg. Se också modell 16.
- PostStavkyrka Hedared(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Grönquist, Bo; Ros-Brandt, UllaKyrkan i Hedared är Sverige enda bevarade stavkyrka, byggd under sen medeltid, men troligen var ett stort antal medeltidskyrkor byggda i stavkonstruktion. Väggplankorna är resta i ramar, bestående av syllar, hörnstolpar och hammarband. Plankorna är försedda med tappar i ändarna och fogade till varandra och stolparna med fjäderkanter. Korets sidoväggar förbinds inte med långhuset genom hörnstolpar, utan hammarbanden vilar på plankor i tvärväggen. Ursprungligen fanns troligen endast ett fönster i det västra gavelröstet och alltså inte heller innertak. Det dunkla kyrkorummet lystes enbart upp av gavelfönstret och ljusen i kor och altarskåp.
- PostEskimåtält(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Krontorp, Jan; Pålsson, GudmundurModellen visar det speciella eskimåtältet med ryggås, som har använts i olika varianter i polarområdet. Stommen byggs av ett minimum av korta käppar och har vid brist på trä kunnat göras av djurben. Modellen visar centraleskimåernas variant. Den dubbla åsen bärs upp av två par stöttor. Mot de bakre stöttorna vilar flera käppar, så att det inre av tältet blir högre och vidare. Stommen täcks av hopsydda hudar av t ex säl. Vintertid kan flera tält kopplas samman.
- PostBågstångskåta(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Björby-Palmgren, Monica; Olsson, LennartModellen visar en inredd bågstångskåta. Kåtan indelas i förstuga, avgränsad av tröskelstockar, eldstad, där bakom köksavdelningen och boningsrum vid sidorna. Se också modell 6.
- PostSalginatobel-bron(Chalmers tekniska högskola // Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) OkändBron, byggd 1930, utgörs av en treledsbåge med en spännvidd på 90 m. Bågen består av två symmetriska halvor, vilka är kraftigast på mitten, där momenten är störst. Vägbanan bärs upp av tunna tvärväggar, som också ger förstyvning. Konsruktören, Robert Maillart, var bland de första att utveckla tekniken för armerad betong. Han använde skivor som grundelement och skapade konstruktioner, som också medförde lättare ställningsbyggen. Formbyggaren till Salginatobelbrücke var den mest kände av alla, Richard Coray.
- PostFlyttbart bostadshus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Carlsson-Edgren, Roy; Ehn, Jörgen; Hulthén, Göran; Lähdet, OlofIndustrialismens principer började under 1800-talets förra hälft prövas inom byggnadskonsten. I Sverigeutvecklade översten och arkitekturprofessorn Fredrik Blom flyttbara hus i trä. De var lättransportabla och kunde snabbt monteras, också om de flesta inte flyttades. Några uppfördes som tillfälliga byggnader såsom utställningspaviljonger och militärkaserner. Husen uppmärksammades utanför Sverigeoch byggdes också för utländska beställare. Systemet tillät byggnader i upp till två våningar. Blom var den förste, som betraktade delar av den färdiga väggen som element och inte materialdelen. Elementen fästes ihop med järnkramlor. I stället för tunga och skrymmande takstolar satte Blom ett dragband, som kunde spännas med vantskruv, på hanbjälkens plats. Fasaderna utformades med senklassisk ornamentik, målad i klara färger. Se också modell 221.
- PostBostadshus hos Kwakiutlindianer(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Branzell, Arne; Lilja, NilsOlofModellen visar ett flerfamiljshus hos Kwakiutl-stammen, ett fiskar- och valfångarfolk vid Canadas västkust. Familjerna flyttade under året längs kusten mellan sådana här hus. Husets stomme byggdes av cederträ och utgjordes av syllram, samt åsar på stolpar. På syllen restes väggar av plank och på åsarna lades takved. De tunga stommarna fick stå kvar, medan de lätta delarna flyttades till nästa boplats. Byarna bestod av en rad hus vända med sina bemålade gavlar mot vattnet.
- PostParstuga(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Gustavsson, Bo; Öhman, SvanteModellen visar ett boningshus av parstugutyp i 1 1/2 våning. Bottenvåningen innehåller förstuga, stuga med eldstad och två oeldade kamrar. Övervåningen, tillbyggd på 1800-talet, är indelad på samma sätt. De mindre rummen har använts för förvaring och gavelrummet som sovkammare. Vid gaveln finns förrådsrum i två våningar, men utan inre förbindelse med bostadsdelen. Jämför med modell 183.
- PostStolpkvarn(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Nygren, Hans; Svedhem, KristerStolpkvarnen är vår ursprungliga väderkvarnstyp, som varit vanlig sedan medeltiden. På Öland hade ofta varje gård sin egen kvarn, ibland flera för olika utmalningsgrad. Malningen skedde framför allt på vintern, då det blåste bäst. I stolpkvarnen bärs kvarnhuset upp av en mittstock, som är infäst i ett sviktande underrede. Hela kvarnhjulet är rörligt och vrids av den s k kvarnhästen. På vingarna fästs tunna träluckor, s k segel, till ett antal som bestäms av vindstyrkan. Kvarnarna byggdes av ek med vingar av furu eller gran. Huset består av två våningar. I den övre, kvarnloftet, sker malningen. Den övre kvarnstenen drivs, genom en utväxlingsanordning, av det stora kugghjulet på gångåsen, tväraxeln som vingarna är fästa vid. I den övre, kvarnloftet, sker malningen. Den övre kvarnstenen drivs, genom en utväxlingsanordning, av det stora kugghjulet på gångåsen, tväraxeln som vingarna är fästa vid. I den nedre våningen förvarades mjöl och spannmål. Faran för antändning var stor vid drift, så lagren i maskineriet smordes omsorgsfullt. Björnhovdakvarnen flyttades till Skansen 1922.
- PostOktorpsgården(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Friström, Sune; Flodin, Carl-ErikBakhäbbaret (härbret) i mangårdsbyggnaden samt uthusen i Oktorpsgården är byggda i skiftesverk. Samtliga tak är halmtäckta. Modellen visar principen för bygget. Ett ramverk bestående av syllar, stolpar och väggband (avslutar väggen uppåt) byggs. Facken fylls med liggande plank, skiften, som passas in i lodräta skåror i stolparna. Till den bärande stommen användes ek, till skiften också bok eller furu. Skiftesverkestekniken har använts i södra Sverige blandskogsområde, där det varit brist på långt och rakt virke. Taken är på sydsvenskt vis halmtäckta med bindning. Halmen breds ut i skikt och låses med slanor, som binds i till taktäkten. Nästföljande skikt döljer slanorna. Vid ryggåsen hålls halmen fast av takryttare. Oktorpsgården finns sedan 1896 på Skansen.
- PostLoftbod(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Rimfors, LarsModellen visar en loftbod från Finnsjön i Medelpad, numera uppförd på Medelpads fornhem. Loftbodar av det här slaget med två rum utan inre förbindelse i var våning och utvändig stege till svalgången har sedan 1400-talet varit vanlig övar hela landet. I bottenvåningen fanns visthus- och mjölbodar och i övervåningen nattstugor för gårdens ungdom och för gäster. I sovbodarna förvarades ofta kläder och textilier.De smala öppningarna i svalgången tyder på att boden är av relativt sent datum. Taket är täckt av näver, som hålls på plats av slanor.
- PostBostadshus på Celebes(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Jansson, Bertil; Lindén, BoKoelawiområdet i centrala Celebes är ett bergslandskap, genomskuret av djupa dalgångar, där vattendragen forsar fram. Den mesta bosättningen finns i dalgångarna, där de svagt sluttande lerslätterna, forna sjöar, används för risodling. Bevattningssystem reglerar vattentillförseln till dammarna och leder bort vattnet vid regnperioder. Husen byggs med höga träfundament. Grunden består av korslagda stockar i sex lager. De nedersta stockarna vilar på stenar. Huset utgörs av ett rum med väggar av uppfläkt och flätad bambu och taket täckt av palmblad. Takåsen är täckt av idjoek, långa palmfibrer. Mitt i rummet finns eldstaden, en sandfylld låda i golvet, och över den hänger en fyrkantig låda för förvaring av torkad mat eller ved. Dörren utgörs vanligen av en skärm av flätad bambu.
- PostEldhus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Back, Stanley; Holmén, LarsEldhuset är en ålderdomlig nordisk bostadstyp och har bevarats i byggnader för säsongsbosättning, särskilt i fäbodarna. Modellen visar ett eldhus från Forsbodarna, byggt 1659. Härden mitt i huset omges av stenar och utefter långväggarna löper britsar använda som bord, sittbänkar och liggplatser. Vedtaket vilar inte på ryggås, utan på två närliggande sidoåsar och röken släpps ut genom en springa mellan de två takfallen. Under yttertaken finns två åsar, som bär tvärstänger i vilka kittlar hänger. Dessa åsar är relikter efter ett lägre värmetak. Se modell 33. Ingångsgaveln är försedd med svale. Fönster saknas, i väggarna finns bara små gluggar. Vanligtvis har jordgolvet legat lägre än den omgivande marken och också frontgaveln har varit försedd med brits.
- PostRavlundagården(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Jakobsson, Bengt; Lundquist, HolgerModellen visar ett parti av manbyggnaden, som är uppförd i korsvirke. Väggarna har en stomme, timra, av ekträ och lerklinade fyllningar. Syllen ligger på en stenrad. På syllen står stolpar, som sammanbinds av ett väggband upptill. Mellan stolparna är tvärträ infällda som stöds av korta stolpar. I hörnen finns snedsträvor som förstärkning. Väggarna har två slags lerfyllnad. Leran som blandats med hackad halm, har från båda sidor klinats på vertikala stakar omlindade med halm, eller flätade vidjor. Klineväggar kräver mycket underhållsarbete med omklining och kalkning. Taket är halmtäckt av bindtakstyp. Se modell 87.