Traditionell byggnadskultur // Traditional building
Länka till denna samling:
Samlingen innehåller exempel på traditionella byggnadstekniker inom konstruktion, byggnad och samhälle.
Alla bilder är fria att använda under Creative Commons-licens CCBY.
The collection contains examples of traditional building techniques in construction, building and society.
All images are free to use under Creative Commons license CCBY.
Browse
Browsar Traditionell byggnadskultur // Traditional building efter Titel
Visar 1 - 20 av 81
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostAinohus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1962)"Aino är ett jägar- och fiskarfolk, som bor på den japanska ön Hokkaido och Kurillerna. Aino bor i hyddor som byggs av en ställning av grova pålar, som klads med flera lager flätade vassmattor. Taket byggs färdigt för sig och sätts sedan upp på ramen, som bildas av väggarnas överliggare. Taket är byggt av två tripoder, som bär ryggåsen. Mot den lutar ribbor och taket täcks med "takpannor" av vassjok, som lagts om käppar.Entrén finns i kortsidan mot söder, fönster mot norr och väster. Elden brinner mitt i hyddan, oavbrutet sedan den dag huset stod färdigt. Vassmattor hängs upp inomhus som rumsdelare. Föräldrarna sover mot norr, barnen mot söder och det nordöstra hörnet är reserverat för gäster."
- PostAkha-by(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1966) Henriksson, Mats; Kalms, Tommy; Levander, MatsAkha är ett flyttande jordbruksfolk i norra Thailands bergsområde. När jorden inte längre är odlingsbar, flyttas byn. Männen vandrar iväg, som mest en dagsmarsch, bygger upp den nya byn och sedan flyttar husandar, kvinnor, barn och djur. den gamla byn får förfalla. Byarna består av 10-200 hus och bebos av familjer på 10-20 personer. Kajäka ligger i en västersluttning. var och en har byggt hus där det passade och inte efter någon plan med gator och torg. I byns mitt ligger hövdingens hus och byns gästhus. Varje storfamilj bebor en liten gård, som förutom huvudbyggnad består av spannmålsförråd och ofta ytterligare sovhus. Byn nås via två ingångar, försedda med flera portaler, som håller onda andar borta. En ny portal reses varje år.
- PostAkhabostad(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1966) Henriksson, Mats; Kalms, Tommy; Levander, MatsKlimatet är varmt och fuktigt med starkt soldis och häftiga regn. På den röda lerjorden byggs huset på stolpar och med ett brant tak, täckt med sjok av gräs. Golvet av uppfläkt, blankpolerad bambu, läggs på stänger över golvbjälkarna. Väggarna består av flätade bambuskärmar. Bostaden är ljus och luftig, men skyddar mot bländande dis och regn. Taket binds fast med gräs, i övrigt fogas alla delar samman med hjälp av tappningar och förtagningar. Bostaden nås alltid från altanen och är uppdelad i mans- och kvinnodel. Bakom köket och männens uppehållsrum finns sovrummen och där över en förrådsvind. Mot baksidan finns härden för svinmatstillredning.
- PostAsylet(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1994) Bexelius, Ann; Shadroo, Afshin; Löfgren, MiaModellen visar det danska Wellerwändehuset Asylet som byggdes 1824 i Horslunde på Lolland. Materialet i väggarna är lera, sand (de största stenarna i väggarna blir i skala 1:1 ca 12 cm i diameter) och halm. Grunden är gjord av natursten, och är ca 1 meter hög(var av större delen ligger under jord). Taket är halmtäckt och i skala 1:1 ca 40 cm tjokt.Enligt uppgift byggdes huset i syfte att tjäna som ett slags fattighus för 8 kvinnor .dddTills nyligen trodde man att huset var gjort i pisèteknik, men vid en reaurering fann man att detta inte var troligt, i.o.m. det runda burspråket (vid tiden för uppförandet av huset , gjordes knappast några runda pisèformar).
- PostAtreus' skattkammare, ingången(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1961) Alespong, Jan; Jarefeldt, Stig; Ode, PeterAtreus' skattkammare från 1330 f Kr är en av kungagravarna i Mykene och var antikens dittills största öppna rum, 14 m i diameter och nästan lika högt.Graven är utgrävd i en sluttning och kupolen har byggts med finhuggna, vågräta, överkragade skift, som hålls i läge och trycks fast av ovanliggande skift och jorden ovanpå. Också avlastningsvalven över överliggarna i portalerna är överkragade. Väggarna har varit klädda med bronsplattor. Rummet är avsett att ge en bild av både grotta och himlavalv.
- PostAtreus' skattkammare, sektion(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1961) Alespong, Jan; Jarefeldt, Stig; Ode, PeterAtreus' skattkammare från 1330 f Kr är en av kungagravarna i Mykene och var antikens dittills största öppna rum, 14 m i diameter och nästan lika högt.Graven är utgrävd i en sluttning och kupolen har byggts med finhuggna, vågräta, överkragade skift, som hålls i läge och trycks fast av ovanliggande skift och jorden ovanpå. Också avlastningsvalven över överliggarna i portalerna är överkragade. Väggarna har varit klädda med bronsplattor. Rummet är avsett att ge en bild av både grotta och himlavalv.
- PostAugust Carlssons gård(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1967) Andersson, Bernth; Häggdahl, Malin; Henriksson, Hans; Jansson, Ulf; Jonsson, Jon; Lagerhall, Hans; Nilsson, Leif; Ylander, Per-Göran; Wallin, BengtGårdarna på Öland är av s k götisk typ (vanligast i östra Götaland) med stängsel mellan man- och fägård. Fägården är två- eller trelängad och den rektangulära gårdsplanen är belagd med kalkstensplattor. I anslutning till gårdarna ligger inhägnade trädgårdar, hagar och åkrar.
- PostBåge, pricipmodell i trä(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1995) Anna, Martvall; Inga, Ollars
- PostBågstångskåta(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Björby-Palmgren, Monica; Olsson, LennartModellen visar en inredd bågstångskåta. Kåtan indelas i förstuga, avgränsad av tröskelstockar, eldstad, där bakom köksavdelningen och boningsrum vid sidorna. Se också modell 6.
- PostBågstångskåta(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1968) Björklund, Anders; Johansson, Lars; Lindgren, BjörnModellen visar en flyttbar tältkåta av bågstångskontruktion, vilken varit den förhärskande bland renskötande samer i kalfjällsområdet i Norden. Stommen av fjällbjörk består av två par krökta stänger, som hålls isär av åsstång och tvärslåar och stöttas av dörrstänger och en bakre stödstång. Stängerna kopplas ihop genom hål och är smäckra och lätta att transportera. Stommen är ställbar i olika lägen med hänsyn till den ojämna terrängen. Mot skelettet vilar störar, som tältduken av vadmal är svept omkring. Kåtan är rymlig och fast i konstruktionen. Bågstångskonstruktionen är sedan mycket länge använd i torvkåtor. Se också modell 64.
- PostBamilekehydda(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Löfström, Gertrud; Palmgren-Hultén, ChristinaModellen visar en hydda, där rummets väggar är byggda på traditionellt vis av dubbla skikt bambu, som surrats samman med hjälp av palmbladoch sedan klinats. Hyddan kan vara delad i flera rum. Gårdens mest betydelsefulla hydda omges av pelare. Landet är tättbebyggt och gårdarna ligger i samhällen, tidigare kungadömen, kring hövdingens gård, som är en stor anläggning axiellt uppbyggd med hövdingens hus centralt beläget vid ett torg. Se också modell 16.
- PostBamilekehydda(Chalmers tekniska högskola // Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1981) OkändModellen visar hyddans takkonstruktion.
- PostBamilekehydda(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1965) Persson, Christian; Pétrèmand, Claude; Näslund, Leif; Ehrenstedt, RoyBamileke är ett jordbruksfolk i det regnrika högslättsområdet i västra Kamerun. Hyddorna med kvadratiska rum har höga koniska tak, som byggs på en flätad bambuplatta, som stjälpts över rummet. På plattan reses en pyramidformad ställning, en mindre platta träs på toppen och på takskelettet fästes ett gallerverk av bambu, i vilket takhalmen fästes. Rummet muras av soltorkat tegel. En familjebostad utgörs av flera hyddor och inhägnade gårdar med omgivande åkrar. Se också modell 65.
- PostBärlina(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1985) Holendorf, Suzanne; Svedérus, BjarneMagasinsbjälklag, där en golvbjälkes spännvidd ej bör överstiga 4,5 m, brukar uppbäras av stolpar och bärbjälkar av trä.För att minska bärbjälkens (1) fria längd kan under densamma läggas en kortare bjälke, sadelträ (dyna) (2). Mellan denna och stolpen sättes snedsträvor (vinkelband) in(3). Kommer en av golvbjälkarna mitt över stolpen kan vinkelband sättas in även här (4). Skall stolparna fortsätta flera våningar, görs de helst dubbla och bärbjälken lägges in mellan dem. Tvärskarvar enligt bild (5). Se modell 206.
- PostBeni-Mguild-tält(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1970) Ahrén, Claes-Göran; Axelsson, Curt; Brock, Elisabeth; Jacobsson, Lena; Reepalu, Ilmar; Ryde, Bengt; Åkesson, Kerstin"Modellen visar ett s k svart tält, vilket används hos många varianter av herdefolk från Nordafrika till Tibet. Det svarta tältet ger skugga för sol och absorberar värme, viket medför en luftrörelse, som ger svalka. Uppvärmning och avkylning av den stora luftvolymen sker långsamt; efter en dag finns värme för den kalla ökennatten och inneluften är sval många timmar in på dagen. Beni-Mguild-stammen har anpassat sitt tält till ett relativt regnrikt klimat genom att göra det högrest och försett med kantfrans, så att vatten leds bort. Vid regn sväller de feta fibrerna och ger ytterligare regnskydd. Tältet är sytt samman av vävda längder av get- och fårull. Duken sträcks över en ås på två pålar av cederträ. Ryggås och pålar hålls på plats av ett brett sträckband, triga, vinkelrätt mot sömmarna. Tältduk och stödstomme utgör tillsammans den bärande konstruktionen. Tältet förnyas succesivt, genom att nya tyglängder sys in från mitten. "
- PostBlockförband, murförband(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1995) Anna, Haglund; Silvia, Orrego Briceno
- PostBostad från folkvandringstiden(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Andersson, Alf; Fridell, HasseI Vallhagar på Gotland finns ruiner av en bosättning från mitten av den nordiska järnåldern, år 100-550. Det finns 24 hus av vilka de största, långhusen, varit bostäder. Modellen visar en möjlig rekonstruktion av hus nr 1. Vid utgrävningarna har en omslutande mur och hål i marken efter nedgrävda pålar trätt fram och man har funnit stora mängder förmultnat trä. Muren är en jämnhög skalmur med jordfyllning och det har funnits en ingång med dörr vid varje gavel. Taktäckningen har troligen varit torv. Se också modell 40.
- PostBostadshus hos Kwakiutlindianer(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Branzell, Arne; Lilja, NilsOlofModellen visar ett flerfamiljshus hos Kwakiutl-stammen, ett fiskar- och valfångarfolk vid Canadas västkust. Familjerna flyttade under året längs kusten mellan sådana här hus. Husets stomme byggdes av cederträ och utgjordes av syllram, samt åsar på stolpar. På syllen restes väggar av plank och på åsarna lades takved. De tunga stommarna fick stå kvar, medan de lätta delarna flyttades till nästa boplats. Byarna bestod av en rad hus vända med sina bemålade gavlar mot vattnet.
- PostBro över Indus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1970) Andersson, Lilian; Bergersson, Kenneth; Rozsa, Katalin; Sedig, ElisabethKonsolBroara har en mycket gammal tradition i Asien. Här utgörs konsolerna av fackverk av bambukäppar, Som bundits samman. Se också modell 49.